- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
398

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Anrikningsmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

398

FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.

handsättmaskinen, att de ordna sig så att de specifikt tyngsta komma underst, ty kornen
utsättas ju för ungefär samma påverkan, ehuru det nu är sikten, som är fast, och vattnet,
som rör sig. Utom av den mekaniska rörelsemekanismen utmärkas sättmaskinerna av
att de arbeta kontinuerligt. Det gods som skall sättas, rågodset, påmatas automatiskt,
genom att det spolas med av en vattenström från rännan E, och vattenströmmen spolar
också, när den bortgår ur rummet, med sig de lättare mineralkorn, som under sättarbetet
samla sig överst på sikten, över skiljeväggen A i pilens riktning till nästa sättlåda eller
rum, vars sikt ligger något lägre än den närmast föregående. Här upprepas samma
procedur. Närmast ovan sikten samla sig sålunda i varje rum de i detsamma satta
specifikt tyngsta mineralpartiklarna, och det torde utan vidare vara klart, att de allra tyngsta
stanna i första rummet, de något lättare i nästa o. s. v., samt att de specifikt allra lättaste
avgå ur sista sättlådan vid A1.

För att automatiskt avlägsna det gods, som samlar sig på siktarna, användas olika
metoder. Ett sätt är att låta godset falla ut genom en på sidan, omedelbart över sikten
anbragt smal öppning. I stor utsträckning användas också andra, en smula mera
komplicerade anordningar, med vilka godset
kan uttagas genom rör från siktens mitt
eller närmare nästa rum. Ett annat sätt är
att ordna uttagandet medelst bädd, vilket
förfarande kommer till användning vid
mindre kornstorlekar, under det att det
nyss beskrivna användes för grövre korn.
Vid sättmaskinsarbete med bädd äro
siktens hål större än mineralkornen, och
på sikten lägges ett skikt av korn av
lämplig specifik vikt, som ungefär bör
överensstämma med den hos det mineral,

som skall uttagas medelst bädden, och av sådan storlek, att de ej falla ned genom
sikthålen. De korn av rågodset, som vid sättarbetet komma ned i undre skiktet, tränga
ned i bädden, sjunka så småningom ned genom densamma, som givetvis av vattnet
sättes i samma rörelse som det påmatade rågodset, och falla slutligen genom sikten
ned till botten av sättlådan. Nedtill, i spetsen, har denna en uttagsöppning, som
vanligen hålles tillsluten av en propp v (fig. 377), försedd med skaft och handtag e. Tid
efter annan lyftes proppen upp med handtaget, och malmen faller då jämte något vatten
ned och föres genom rännan g till en sump, d. v. s. en låda, varifrån den med
handsko vlar eller på annat sätt borttransporteras. Fig. 378 visar en interiör från
sätt-maskinsavdelningen i ett tyskt anrikningsverk.

När det är fråga om stenkolsanrikning är det givetvis de lättaste kornen, man vill
utvinna, varför uttagningen av avfall och användbar produkt blir omkastad.

Det gods, som påföres sättmaskinerna, måste vanligen vara klasserat, d. v. s.
uppdelat efter storlek i klasser, vilka tilledas var sin flerrummiga sättmaskin. Framför allt
är detta nödvändigt, om de mineral, som skola skiljas, ligga nära varandra i fråga om
specifika vikten. Maskinerna måste även i andra hänseenden än i fråga om uttagningen
vara av något olika anordning för olika godsstorlekar. Särskilt gäller det att avpassa
kolvens stöthöjd, som skall vara större för grova korn eller i grovsättmaskiner, samt
stötantalet, som bör vara större vid finkornssättmaskiner. Även i fråga om sättet för
rörelsens överförande från axeln till kolven finnas andra konstruktioner än den
ovan

Fig. 377. Trerummig sättmaskin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free