Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - De utvunna malmernas och stenkolens mekaniska behandling, av G. Bring och H. Carlborg - Anrikningsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
FYNDIGHETERS tillgodogörande.
nedfalla i behållaren A1. Samma procedur upprepas vid nästa polpar med de
magnetiska partiklar, som till äventyrs ej frånseparerats vid det första. Det inses lätt, att
utefter bandet B—B kunna anordnas ett flertal dylika magnetsystem och även att dessa
kunna givas olika fältstyrka, så att först de starkare och
därefter de svagare magnetiska mineralen kunna
från-separeras. Ur s. k. monazitsand kan t. ex. först uttagas
magnetit och ilmenit, därefter granat och slutligen, när
dessa starkare magnetiska ämnen bortskaffats, monazit.
Dessa separatorer hava fått jämförelsevis storanvändning
för separering av finkrossade svagmagnetiska mineral,
men användas ej för starkmagnetiska.
Separatorer för svagmagnetiska mineral utföras också
enligt trumprincipen (fig. 396) med en trumma eller vals
av mjukt järn med liten diameter, som är försedd med
axiella eggformade lister eller radiellt ställda kammar och
är anbragt mellan polerna N och /S på en kraftig elektro-
magnet i hästskoform. Valsen blir genom induktion magnetisk i de delar, som befinna
sig mot polerna, så att de magnetiska kornen fastna för att sedan falla av vid valsens
fortsatta rotation.
Finkrossade starkmagnetiska mineral separeras vanligen uppslammade i vatten,
varvid man gör bruk av separatorer, inrättade enligt trumprincipen. En i Sverige mycket
använd utföringsform av dessa är
Gröndals typ V, av vilken fig. 397 visar en
tvärsektion. Elektromagneterna äro
radiellt fästade vid axeln, omkring vilken
hela magnetsystemet kan vridas, så att
det kan bringas att vid behov intaga
olika ställningar. Den för
magneti-seringen erforderliga elektriska
strömmen är vid 110 volts spänning för den
mindre apparattypen 6 och för den
större 12 ampère. Utomkring
magne-terna och kring samma axel, vid vilken
dessa äro fästade, roterar en
mässings-trumma i pilens riktning med en
hastighet av 30—35 varv/min. Trumman är
vanligen 440 eller 805 mm lång.
Rågodset tilledes uppslammat i vatten i
form av en pulp i pilens riktning
och kommer först in i en nedåt
tillspetsad låda av trä, i vars botten en
efter förhållandena avpassad
klarvat
tenström inledes vid 2. Den till lagom konsistens utspädda pulpen rinner därefter åt
vänster över lådans vägg, där den genom en horisontalt anbragt tvärslå bringas att i
en jämförelsevis tunn ström passera under trumman och de inuti densamma anbragta
magn eterna. De magnetiska kornen lyftas då upp mot trumman och medfölja denna
vid rotationen, under det att de omagnetiska kornen falla ned i nästa låda och avrinna
Fig. 396. Magnetisk
trnmsepa-rator för svagm agnetiskt gods.
Fig. 397. Gröndals magnetiska separator, typ V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
