Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Ädelstenar och prydnadsstenar, av H. Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄDELSTENAR OCH PRYDNADSSTENAR.
443
större betydelse. De förnämsta produktionsländerna äro f. n. engelska Guinea,
Belgiska Kongo och särskilt Sydafrika.
Bearbetandet av det diamantförande materialet, diamantvaskningen, är ett
jämförelsevis enkelt arbete. Den diamantförande jorden befrias genom sållning från grövre
stenar och genom riklig tvättning med vatten från finare slam och sand. Den sålunda
renade massan utbredes på bord och genomletas. Det faller av sig självt, att arbetarna
städse noga övervakas, ja, på några platser avstängas de helt och hållet från den övriga
Fig. 442. Schematisk genomskärning av diamantförekomst i Kimberley.
befolkningen; likväl blomstra inom alla gruvdistrikt diamantstölder under användande
av de mest raffinerade medel.
Ojämförligt viktigast äro Sydafrikas förekomster i Transvaal och f. d. tyska
Syd-västafrika, allt sedan diamanter år 1867 upptäcktes i avlagringarna vid floden Vaal.
Redan 1869 fann man den berömda stenen Sydafrikas stjärna eller Dudleydiamanten
(fig. 440) om 83 karats vikt. Flodavlagringarna blevo föremål för ivrigt utforskande,
och 1870 upptäcktes diamanter även i den vid nuvarande staden Kimberley befintliga
gula jorden. Diamanterna sitta här i en serpentinförande, breccieartad bergart, vilken
innesluter brottstycken av traktens bergarter, sandsten, skiffer och konglomerat.
Med tiden påträffades dylik diamantförande bergart på flera ställen, nämligen i
fyndigheterna vid Jagersfontein i Orangekolonien och Premier Mine i Transvaal, och den visade
sig uppträda som trattformiga bildningar, på engelska kallade pipes, i den omgivande
bergarten med en diameter av 25—800 m och av obestämt djup. Fyndigheten vid
Kimberley är nu bruten till över 600 m djup. Dessa voro de första fyndigheterna, i vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
