Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Ädelstenar och prydnadsstenar, av H. Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
diamanter anträffades i fast klyft, d. v. s. i den bergart, vari de troligen bildats. Den
gula jorden visade sig vara det vittrade ytlagret av en blågrön bergart, s. k. blue ground,
som i sin tur är den något mindre vittrade övre delen av den ursprungliga
diamant-förande bergarten, kimberlit eller hardébank, fig. 442. Man anser att dessa bildningar
äro s. k. explosionskratrar och att diamanterna utkristalliserat vid stelnandet av de i
desamma uppstigande smälta bergarterna, som mycket likna vissa meteoriter.
Sedan numera den gula jorden blivit utbruten är allt arbete koncentrerat till
blue ground och hardébank, som brytes och uppfordras. I dagen utbredes den vittrade
bergarten på stora stenlagda gårdar, där den får ligga 3—6 månader och under inverkan
av atmosfärilierna sönderfaller till ett grus, ur vilket diamanterna lättare kunna
ut-vaskas än ur den friska bergarten. Vaskningen går så till, att gruset med vatten spolas
över stora, lutande skakbord, bestrukna med ett fettämne, i vilket diamanterna fastna,
medan övriga gruspartiklar spolas bort. Hardebanken fordrar alltför lång tid för sitt
sönderfallande i luften, vadan densamma krossas direkt, siktas och behandlas på med
fett bestrukna skakbord. På dessa fastna diamant, ilmenit, svavelkis, järn- och
kop-parflagor från vid brytningen använda maskiner m. m. Fettet avskrapas och avlägsnas
till större delen med kokande vatten, varefter mineralpartiklarna renkokas i sodalösning
och diamanterna urplockas. Av desamma äro vanligen blott 40—88 % slipvärda, resten
får industriell användning.
Till en början uppdelades fyndigheten å marken i små kvadratiska utmål med 9.5 m
sida, som arbetades var för sig, men när grävningarna kommo ned på större djup och
brytningen i alla de många små gruvorna ej kunde fortgå utan att ägarna kommo i tvist
med varandra, sammanslöto sig dessa, förnämligast genom Cecil Rhodes’
ansträngningar, till ett enda bolag, De Beers Company, som snart kom att behärska hela den
sydafrikanska diamantindustrien.
Produktionen i Kimberley var före kriget 1 500 000 till 3 000 000 karat årligen, med
ett värde av 26—45 kronor pr karat. Den bästa diamantförande bergarten beräknas
lämna ett utbyte av 0.55 karat pr ton och den sämsta, år 1920 brytvärda c:a 0.08 karat,
i medeltal för en hel gruva.
Koruud, rubin, safir och smärgel. Korund är ren aluminiumoxid, kristalliserad i
hexagonala kristallformer av dubbelpyramidisk eller tavelliknande gestalt, och
uppträder som vanlig korund, ädel korund och smärgel. Den vanliga korunden är
ogenomskinlig och orent färgad i olika nyanser. En naturlig blandning därav med magnetisk
järnmalm, i vilken även förekommer järnglans samt kvarts och silikatmineral, kallas
smärgel. Både denna och den vanliga korunden finna på grund av sin hårdhet, 9 enligt
Mohs skala, användning som slip- och polermaterial. Smärgelskivor tillverkas så, att
kaolin upphettas till sintring, varefter korund inpressas i den uppmjukade massan.
Vid tillverkning av smärgelpapper och smärgelduk fästas skarpkantiga smärgelkorn
av lämplig grovlek med ett bindemedel på papperet eller duken. Konstgjord korund
tillverkas numera i stor skala under namn av alundum genom smältning av
aluminium-hydratet bauxit i elektriska ugnar vid hög temperatur och högt tryck. Denna
fabrikation har gjort slut på den tidigare rätt avsevärda brytningen av korund i Förenta
staterna, men däremot utvinnes sådan fortfarande i Canada och särskilt på ön Naxos i
Grekiska Arkipelagen samt i Smyrnatrakten i Mindre Asien.
Genomskinlig, ädel korund förekommer i följande varieteter: rubin eller röd korund
från djupt röd med dragning åt blått till ljust röd färg, safir eller blå korund i nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
