Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Ädelstenar och prydnadsstenar, av H. Carlborg - Stenindustrien, av H. Carlborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 FYNDIGHETERS tillgodogörande.
vara 3 kg bärnsten på varje kubikmeter blå jord. Stenen befrias från jord genom
slam-ning, den vittrade ytan avlägsnas med soda, sand och vatten, varefter bärnstenen
sorteras efter färg och storlek. De smärre bitarna sammanpressas till s. k. pressbärnsten
eller ambroid, och de minsta och orena styckena nedsmältes till flera sorters kolojonium,
varvid även bärnsten ssyran till vara tages.
Fig. 449. Schematisk profil av bärnstensförande lager i Samland.
Av bärnsten tillverkas numera huvudsakligen pipskaft och cigarrmunstycken samt
kulor till arm- och halsband, men förr utgjorde den ett högt skattat smycke, som var
föremål för en livlig handel mellan germanerna och folken i medelhavsländerna redan
i den grå forntiden.
Gagat är ett becksvart, tätt stenkol med mussligt brott, som lätt låter bearbeta sig
genom svarvning, filning och skärning samt antager en vacker polityr, varför det
särskilt tidigare bearbetades till smycken. Gagaten kallas i England jet och i Frankrike jais.
De förnämsta gagatförekomsterna finnas vid Whitby i Yorkshire i England, i
Würt-temberg, i Languedoc i Frankrike, i Aragonien i Spanien samt i Nordamerika.
STENINDUSTRIEN.
Av H. Carlborg, huvudsakligen efter H. Hedström och Hj. Nordqvist.
Inledning. Under benämningen stenindustri sammanfattar man tillgodogörandet
av de bergarter, som huvudsakligen hava användning på grund av yttre fysiska
egenskaper, såsom form, färg och hållfasthet m. m., till byggnads- och konstruktionsmaterial,
för dekorationsändamål samt inom industrien för slipning, olika slag av inklädnader i
maskiner och apparater m. m. Gränsen mellan stenindustri och gruvbrytning i egentlig
mening är ej alltid lätt att draga, redan därför att vissa bergarter, såsom t. ex.
kalkstenarna, få användning både på grund av sina fysikaliska och sina kemiska egenskaper.
Ehuru människan alltid tillgodogjort sig mineraliska råämnen av hithörande slag,
synes stenindustriens betydelse hava ökats under de senaste hundra åren; det kan vara
tillräckligt att i detta sammanhang peka på den ökade användningen av naturlig och
konstgjord sten för byggnadsändamål och på de stegrade anspråken på gatu- och
väg-beläggningsämnenas beskaffenhet. Att dock även i äldre tider stenbrott drevos i
mycket stor skala har man många exempel på. I Egypten kan man ännu i Forntidens
stenbrott, som lämnade material till de väldiga templen, pyramiderna och obeliskerna,
studera arbetsmetoderna, som i mångt och mycket liknade de nu för tiden tillämpade,
fig. 450. Roms storartade katakomber äro intet annat än under Antiken drivna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
