Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Stenindustrien, av H. Carlborg - Stenindustriellt använda bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
FYNDIGHETERS TILLGODOGÖRANDE.
väl utbildat klåv hava horisontala s. k. bottenslag, d. v. s. sprickytor, på lämpligt
avstånd från varandra, som medgiva att skiffern kan löstagas utan sprängning. När sådan
måste tillgripas föreligger nämligen risk för att skifferplattorna ej skola hålla vid
utbrytningen. Även under gynnsamma förhållanden erhålles ett utbyte av endast 20 %
av råstenen, resten blir värdelöst avfall.
De enda numera bearbetade takskifferbrotten i Sverige äro de vid Grythyttehed (41
fig. 451) i Örebro län, ehuru tidigare sådana varit belagda med arbete vid Hällan,
Halängen m. fl. ställen i Dalsland (42 fig. 451), vid Dammhyttan nära Långban i Värmland
o. s. v. På det förstnämnda stället sker brytningen i stora dagbrott, som i regel ej kunna
drivas till något större djup, enär därstädes bottenslagen vanligen äro så avlägsna från
varandra, att skiffern ej kan uttagas. Grythytteskiffern är mycket mörk, nästan svart.
De utvunna större plattorna användas dels som obearbetade hällar till täckning av
källare o. d., dels bearbetade och hyvlade till golvbetäckning, laboratoriebord, plattor
för elektrisk armatur m. m., och kunna från Grythyttehed levereras i en storlek av
1.6 x 0.75 m. Takskiffern hugges i dimensioner av 20 X 11 till 60 x 35 cm.
Grythytteskiffern har använts till täckning av taken på bl. a. Nordiska museet,
Centralposthuset, Patentverket, skyskraporna vid Kungsgatan och Oskarskyrkan i
Stockholm, Örebro slott, Malmö museum, Göteborgs posthus, Lunds universitet m. fl.
både offentliga och enskilda byggnader i många delar av landet.
Glimmerskiffrarna äro i regel gråa, mera grovkorniga och tämligen tjockskiffriga;
samt nå sällan lika högt som lerskiffrarna i fråga om lätthet, hållfasthet och utseende.
De passa vanligen bättre till plansten, golv och trottoarsten än till takskiffer.
Vid Glava skifferbrott i Värmland (43 fig. 451) tillverkas sedan 1767 av ljusgrå
glim-merskiffer för taktäckning antingen triangulära plattor om 30 till 50 cm sidor eller
rektangulära om 25 x 13 till 54 x 54 cm. Allt efter tjockleken sorteras de i trenne klasser,
av vilka den första väger 24 kg/m2, den andra 25 % och den tredje 40 % mera. Glava
torde vara landets äldsta takskifferbrott; det var i full drift år 1780 och hade då redan
hunnit få sin produkt använd på flera håll. Något tidigare hade Vetenskapsakademien
utsattrpremier för skifferbrotts upptäckande. Verksamheten har på senare tiden
bedrivits i ganska inskränkt omfattning.
Glimmerskiffer har brutits flerstädes i Bohuslän, men på senare åren torde arbete
hava förekommit endast i brotten vid Tjuvkil i Lycke socken (44 fig. 451), där grövre
plattor framställdes.
Takskiffer har på sin tid tillverkats av en vid Fredriksberg i Småland (45 fig. 451)
förekommande skiffer, som på grund av att därmed täckta tak till färg och glans
hade någon likhet med nyss pålagd kopparplåt även kallades kopparskiffer.
I utlandet är takskifferindustrien av mycket större betydelse än i Sverige, särskilt
i Tyskland, England, Frankrike och Förenta staterna.
Lerskiffern kan användas till griffeltavlor, när den är mörk, fullt jämnkornig, mjuk
och fri från fläckar eller hårdare inlagringar. Vid tillverkningen av griffeltavlor i
Tyskland glättas plattorna med smärgelskivor, svärtas med linolja och kimrök samt inramas
på maskinell väg.
Grifflar tillverkas ur lerskiffer, som har klyvbarhet i tvenne varandra ungefär
vinkelrätt skärande plan, så att bergarten kan spjälkas sönder i långa stänglar. Dessa få sin
slutliga form med rund eller kantig genomskärning i särskilda maskiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
