Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Fyndigheters tillgodogörande - Stenindustrien, av H. Carlborg - Stenindustriellt använda bergarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENINDUSTRIEN. STENINDUSTRIELLT ANVÄNDA BERGARTER.
459
Fig. 454. Slipad diabasporfyr, porfido verde antico.
och driva den i stor skala utföll ej särskilt gynnsamt, men någon porfyrslipning har
dock pågått även senare.
Tillverkningen vid Älvdals porfyrverk omfattade en mängd, delvis med stor
konstskicklighet framställda föremål, såsom vaser, urnor, bordsskivor, socklar, fotställ,
ljusstakar, skrivtyg, mortlar, smöraskar, saltkar, dosor, brevpressar, käppknoppar o. d.
Produkterna avsattes ej endast inom Sverige utan även till utlandet, t. o. m. till
Nordamerika, varjämte Karl XIV Johan i stor utsträckning använde dem till gåvor. Bland
mera bekanta föremål äro fotställningen till Gustav III:s staty i Stockholm, den stora
vasen i trädgården vid Rosendals slott och Karl XIV Johans sarkofag i
Riddarholms-kyrkan. Slottsvasen, fig. 453, har en höjd av 2.67 m, en största diameter av 3.56 m,
rymmer c:a 2 800 liter i den flata behållaren och väger c:a 9 ton. Den uppsattes 1825,
och tillverkad som den är av Garbergs vackra porfyrgranit med talrika i den ljusröda
grundmassan inströdda vita, gröna och
svarta strökorn, utgör den med sin
sköna, från en i Herculanum funnen vas
lånade form och sitt överlägsna
utförande ett konstverk av bestående värde.
Sarkofagen eller kungakistan är
utförd av samma material. Dess
tillverkande tog 8 år, och när den 1852 blivit
färdig, måste man vänta till den stränga
vintern 1856 för att företaga
transporten. Denna skedde på slädar, dragna
av 170 män från orten, vilka sedermera
fingo hedersnamnet kungshästar.
Färden ställdes till Gävle, dit man
framkom efter 2 veckor, och därifrån
överfördes kistan sjöledes till Stockholm.
Utomlands hava porfyrer använts i rätt stor utsträckning ända från äldsta tider.
Romare, greker och egyptier tillverkade därav statyer, vaser, sarkofager m. m. Som
särskilt uppskattade må nämnas den röda hornbländeporfyriten porfido rosso antico,
som bröts vid Djébél Donehan på västra stranden av Röda havet, och porfido verde antico
(fig. 454) från Levetsova i Lakonien på Peloponnesos.
I Tyskland förarbetas porfyrer till mera fordrande föremål på enstaka ställen, men
flerstädes användes den också till byggnads- och gatsten. Porösa sorter kunna användas
till kvarnstenar.
Glimnierskiffrar och lerskiffrar. Vissa skiffrars egenskap att kunna spjälkas sönder
till tunna, plana skivor av relativt god hållfasthet tages i anspråk vid tillverkandet av
takskiffer, hällar till golv, bord o. d., isolering splattor för elektriska ändamål m. m. Det
är urlerskiffer och glimmerskiffer som härvidlag kunna komma i fråga.
Lerskiffern är en mycket finkornig, ljusgrå till mörk bergart, som har en
synnerligen utpräglad klyvbarhet, klåv. Klå vet följer i regel ej bergartens lagring, som
uppstått genom vid bildandet varwis uppträdande olikhet i sammansättningen, utan
korsar vanligen densamma. Det har uppstått under inverkan av starka tryckkrafter
på bergarten, vilka dessutom och framförallt förorsakat starka omböjningar och
veck-ningar. För att brytningen skall bliva lönande måste skiffern i ett skifferbrott utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
