Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Malmernas brikettering, agglomerering och sintring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. MALMERNAS BRIKETTERING, AGGLOMERERING OCH SINTRING.
511
I övrigt kan man uppdela briketteringsmetoderna i sådana, där briketterna tillverkas
vid vanlig eller obetydligt höjd temperatur — i dylikt fall erfordras, att ett bindemedel
tillsättes för att briketterna skola få nödig fasthet — samt i sådana, där briketteringen är
förbunden med röstning. I det senare fallet erfordras intet extra bindemedel, utan
malmkornens sammanhållning åstadkommes genom den inträdande sintringen.
Briketteringsmetoder med bindemedel. Dessa metoder, som hava den fördelen
att lämna en billig produkt, komma till användning, där någon svavelrening ej är
nödvändig och särskilt för brikettering av masugnsmull. En mångfald metoder hava vunnit
tillämpning och många olika bindemedel hava kommit till användning, bland vilka kan
nämnas: Schumachers metod, där bindemedlet vanligen utgöres av
klor-magnesium; Hasper metoden, som använder slamm från gasreningsverken
tillsammans med gips som bindemedel; Scoriametoden, som använder granulerad
högbasisk masugnsslagg med tillsats av kalk. Många järnverk i Tyskland använda
endast tillsats av kalkhydrat. Även organiska ämnen hava blivit använda såsom
bindemedel. Sålunda utnyttjas enligt Zellpech metoden en avfallsprodukt från
cellulosafabrikerna, under det att enligt Trainers metod stenkolsbeck användes
såsom bindemedel.
Briketteringsmetoder med röstning. Gröndals briketteringsmetod.
G. Gröndal använder sig för röstningen av en 50 å 60 meter lång tunnelugn — den första
ugnen byggdes år 1898 i Finland — och vanligen placeras till minskande av
utstrålnings-förlusterna tvenne tunnlar vid sidan av varandra. Eldningen sker med generatorgas
eller ined en blandning av generatorgas och masugnsgas eller också enbart med
mas-ugnsgas. På grund av masugnsgasens relativt låga förbränningstemperatur bör denna
gas dock icke användas oblandad, såvida icke briketterna framställas av ganska
svavelrena sliger. Vid röstning med enbart masugnsgas blir även briketternas hållfasthet mindre.
Gasintaget i ugnen är beläget på omkring två tredjedelar av ugnens längd, räknat från
inmatningssidan, och den för förbränningen erforderliga luften tillföres från en fläkt
dels genom en springa i valvet, anbragt i omedelbar närhet av gasintaget, dels genom en
nära ugnens uttagsöppning utmynnande luftledning. Skorstenen är placerad intill
ugnens inmatningsöppning.
Briketterna pressas av med vatten fuktad slig och uppstaplas på vagnar, vilka
sedan inskjutas i tunnelugnen. Driften är kontinuerlig, så att när en vagn skjutes in i
den ena ändan av ugnen, uttages en annan vagn vid ugnens motsatta ända. Under
det vagnen passerar den främre delen av ugnen, upptaga briketterna värme från de
mötande varma rökgaserna, varvid de dels torkas, dels förvärmas. Ju längre in i ugnen
vagnen kommer, desto mera stegras temperaturen, tills dess förbränningsrummet
uppnås, där den högsta hettan är rådande, och där svavlet oxideras samt till största delen
bortgår. Under vagnens fortsatta passage från förbränningsrummet mot
uttagsöpp-ningen avgiver vagnen samt briketterna sitt värme till den från ugnens bortre ände
inströmmande luften, samtidigt som briketternas oxidationsgrad höjes.
De enligt Gröndals metod tillverkade briketterna hava stor hållfasthet, och man
kan med densamma uppnå en hög oxidationsgrad och en god avsvavling.
Enligt R a m é n s briketteringsmetod användes likaledes en
tunnelugn med briketterna uppstaplade på vagnar. Uppvärmnings- och rostningsförloppet i
ugnen är i huvudsak överensstämmande med det vid Gröndals ugn beskrivna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
