Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Träkolstillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. MILKOLNING.
519
Fig. 497. Stjälpmila under uppförande.
Kombinerade ligg- och r e s m i 1 o r kunna anordnas på flera olika sätt.
Sålunda kan milan utgöras av en stapel av liggande ved, vilken vid gavlarna eller runt
om stödes av stående ved. Milor av detta slag, vilka emellertid mera sällan förekomma,
hava den fördelen framför liggmilor, att man genom att inresa den stående veden snett
kan överstybba milans gavelpartier utan användande av balkro.
Man skiljer mellan skogsholning och platskolning. Skogskolning äger, som
namnet angiver, rum i skogarna, där milor uppföras varest tillgång till virke för tillfället
finnes. Milbottnarna ligga i skogar, där kolning regelbundet förekommer, ganska tätt;
man räknar med ett medelavstånd av c:a 300 m mellan bottnarna i en skogstrakt, där ett
intensivt skogsbruk bedrives. Att ett dylikt avsevärt intrång på den produktiva
skogsmarken kan tillåtas, beror därpå, att kolningen måste ske i omedelbar närhet av
avverk-ningsplatsen, emedan den
vanligen ej kan bära större
kostnader för kolvedens framforsling.
Vid platskolning, som
drives mera kontinuerligt och i
större skala, kan den mänskliga
arbetskraften i stor utsträckning
ersättas med maskiner.
Platskolning äger i regel rum intill sågverk
eller vid skärningen mellan
flottled och järnväg. I det senare
fallet nedflottas kolveden i buntar,
kolas samt lastas å
järnvägsvagnar. Vid sågverken kolas avfall,
såsom ribb etc. i s. k. ribbvedsmilor
(fig. 496), varvid i stället för
stybb ofta användes sågspån som
täckningsmedel. Stundom sker
kolning vid sågverken även i stjälpmilor. Avfallet kapas då medelst automatiska
kapsågar i korta bitar (c:a 15 cm långa) samt föres i linbanekorgar ut till
kolnings-platsen, där korgarna tippas över milbottnen. Då milan blivit lagom stor, jämnas den,
risas, i regel dock endast kullen, samt stybbas med sågspån. För att milan skall få
en lämplig form, omgives den, allt eftersom tippningen framskrider, med s. k. hyllor,
vilka dels tjäna till att innesluta veden, dels att senare kvarhålla sågspånen. Fig. 497
visar en stjälpmila med dess hyllor samt den använda linbanan.
Ribbkolen eller sågverkskolen bliva emellertid i vissa avseenden ej av samma goda
beskaffenhet som skogskolen; även blir procenten småkol mycket större för de förra än
för de senare.
Vedåtgången för framställande av 1 m3 träkol (stjälpt mått) ställer sig sålunda:
i medeltal:
för granved, inberäknad bark.........................0,9 m3 (fast mått),
» tall ved » » ....................1,1 » » »
» lövved » » ....................1,3 s »
Kolen mätas i läst eller stig (20 hl) och storstig (40 hl).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
