Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Blåsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 514. Direkt verkande ångblåsmaskin.
Fig. 515. Gjers’ blåsmaskin.
Fig. 516. Schematisk skiss av Bagges blåsmaskin.
Införandet av biåsmaskiner, drivna med anga, blev allt vanligare, och’ allt större
blästeranläggningar utfördes, avsedda att betjäna ett flertal masugnar. En
cylinderblås-maskin av tidig utföringsform återgives i fig. 513. Ångcylindern är här placerad till höger
och biåscylindern till vänster, båda förenade medelst en kraftig balans. En av de största
av denna sorts biåsmaskiner med en cylinderdiameter av 3,66 m och nästan lika stor
slaglängd lämnade per minut vid 20 slag 1 246 m3 luft av 0,23 atm. tryck. Kraftförbruket
var 650 hkr. Medelst denna enda maskin
kunde åtta masugnar förses med
erforderlig bläster.
Den första direkt verkande
ångblås-maskinen byggdes år 1853 vid Seraing.
Denna maskin har biåscylindern placerad
rätt ovanför ångcylindern, och båda äro
sammanbundna medelst ett kraftigt stativ
(fig. 514). Kolvstången styres av ett
tvärstycke, vilket medelst vevstakar, en på
vardera sidan, är förbundet med
svänghjulen.
Något senare konstruerade den i
England bosatte svensken John Gjers
den blåsmaskin, som blivit benämnd
Cle veland maskinen. Den skiljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
