Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Blåsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 517. Liggande biåsmaskin med kompoundångmaskin.
sig från föregående därigenom, att förbindelsen mellan kolvstången och svänghjulsaxeln
åstadkommes med endast en vevstake. Ofta är även ångcylindern placerad ovanför
biåscylindern (fig. 515). Dessa biåsmaskiner utföras antingen med ett eller två par
cylindrar, även förekomma tre cylinderpar vid samma maskin.
Lik denna biåsmaskin är den i Sverige för träkolsmasugnar mycket allmänt använda
av J. S. Bagge konstruerade biåsmaskinen (fig. ,516). Denna, som är försedd med tre
biåscylindrar och en över dem anbragt samlingskista, drives allmänt med vattenkraft.
De vid koksmasugnarna använda stående biåsmaskinerna voro på grund av sin stora
höjd svåra att sköta, varjämte de fordrade höga och dyrbara byggnader. Man drog
sig emellertid för att bygga liggande maskiner, då man befarade, att en snedslitning av
cylindrarna skulle uppstå. Sedan dessa farhågor visat sig vara obefogade, hava liggande
biåsmaskiner kommit till vidsträckt användning. Dessa maskiner hava nästan
undantagslöst utrustats med
tvenne ångcylindrar,
placerade bredvid varandra och
medelst en gemensam
kolvstång förbundna med var
sin biåscylinder. Den första
tviliingmaskinen av detta
slag byggdes år 1869, och
den första liggande
biåsmaskinen, försedd med
kompoundångmaskin, utfördes
år 1882 (fig. 517).
År 1860 hade den första
brukbara lysgasmaskinen
Fig. 518. Blåsmaskin vid Seraing (1898).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
