Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Gasgeneratorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 539. Lundins gasgenerator.
den uppblandas med träkol för att tillräckligt hög temperatur skulle erhållas i
väll-ugnen.
Det var dock först efter mitten av 1860-talet, sedan Fr. Lundin vid Munkfors byggt
sin regenerativa vällugn, vilken försågs med generator för sågspånseldning, som ved
mera allmänt började begagnas som generatorbränsle. Olägenheten med vedens i
allmänhet stora fuktighetshalt övervann Lundin genom att efter generatorn placera en
»kon-densator», genom vilken gasen fick passera, och där den genom besprutning med vatten
avkyldes så, att största delen av det medföljande vattnet kondenserades. Fig. 539 visar
Lundins gasgenerator för sågspånseldning med tillhörande »kondensator». Generatorn
består av ett fyrkantigt rum, nedtill begränsat dels av de lutande rosterna D och dels av
de horisontala rosterna C. Rosterna uppbäras av en ihålig pelare A, genom vilken blästern
införes, och som upptill är
utformad till blästerlådan B.
Sågspånen tillföres tratten I
samt nedsläppes i generatorn
genom att könen L sänkes.
Den bildade gasen bortledes
genom röret M och besprutas
i tfärsamlingsbassängen av
fina vattenstrålar från
spri-tarne d. Härifrån passerar
gasen upp genom ett korsverk
av järnstänger R, överspolade
med vatten från rören O, och
bortföres slutligen genom
röret T till ugnen. Sågspånen,
som kom direkt från sågen,
var så sur, att gasen, då den
kom till »kondensatorn», höll
33 vikt-% vatten, varav dock
vid utgåendet från densamma
endast återstod 2 %. Till jämförelse må nämnas, att gas av gott lufttorkat trä håller c:a
13 % vatten. Den torra gasens analys i volym-% var: CO2 = 12 %; CO = 20 %;
CH4 = 4 %; H2 = 11 %; N2 = 53 %.
När ved användes som generatorbränsle, uppsattes den i ganska stora stycken,
vilket medförde, att generatorerna måste göras mycket stora för att en lämplig gas skulle
erhållas. L. Rinman angiver sålunda, att om veden är av 50 mm:s tjocklek och 200 mm:s
längd bör genomgångstiden i generatorn utgöra 121/2 timmar. Stora vedgeneratorer
med »kondensatorer» fingo en ganska stor spridning och användes för olika ändamål,
särskilt för att lämna gas till martinugnar.
Vid kondenseringen avskildes icke endast vatten, utan även de gasen medföljande
tjärångorna. En del av tjäran tillvaratogs visserligen, men en stor del därav jämte
ättiksyra m. m. bortgick med kylvattnet, förorenande de sjöar och vattendrag, vari den
utsläpptes, vilket ofta åstadkom, att fisket i dessa förstördes. Klagomål och rättegångar
blevo också följden därav. För att råda bot för dessa olägenheter sökte man först
avlägsna åtminstone en del av kondensationsprodukterna ur kylvattnet i
filtreringsbas-sänger, försedda med sand-, stybb- och halmfiltra, och då detta utföll med dåligt resultat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
