Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Inledning - Gasgeneratorer - Järnets första framträdande i historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
små generatorer utan ändring kunde använda ved som bränsle. Det var klart, att med
generatorernas relativt ringa böjd kunde enbart stora block och klampar icke komma
i fråga, utan veden borde finfördelas. Denna fråga löstes på så sätt, att man i särskilda
huggmaskiner s. k. flistuggmaskiner sönderdelade veden till jlis, som sedan uppsattes på.
generatorerna. Det visade sig, att gasframställningen med detta bränsle i de små
sten-kolsgeneratorerna gick utmärkt.
På grund av att mycket stora kvantiteter ved erfordrades för att mata
martin-ugnarnas generatorer, måste särskilda transportanordningar utföras såväl för
framskaffandet av veden, vanligen s. k. industrived av 3 meters längd, till huggmaskinen som
även för överförandet av den färdiga flisen fram till generatorernas vedbehållare. Det
rörde sig här om synnerligen betydande kvantiteter; enligt uppgift utgjorde
förbrukningen vid ett enda verk pr vecka 2 600 m3 flis, motsvarande 2 050 m3 industrived. Av
stort intresse är att iakttaga den kraftiga drivning av generatorerna, som utan olägenhet
kunde tillåtas. Sålunda var vid en generator, där bränslelagret var 1.8 meter högt och
kall bläster användes, den relativa drivningen, d. v. s. antalet ugnsfyllnader per dygn,
icke mindre än 13.7, motsvarande en förbränning av 0.91 m3 flis per kvadratmeter
generatorarea och timme. Bränslets genomgångstid var 1.75 timmar, vilket bör jämföras med
Rinmans uppgift att lämplig genomgångstid borde vara 12^2 timmar. Gasens analys
var: CO2 = 5.5 %; O2 = 0.8 %; CO = 31.7 %; H2 = 9.1 %; CH4 = 3.8 %; N2 = 49.1 %•
Vid en annan generator uppsattes under en period flis med 50 % vatten, och ändock
erhölls en så relativt god gas som följande: CO2 = 9.5; CO = 23.8; H2 = 6.7; CH4 = 5.i;
N2 = 54.9. Gasens temperatur var vid utträdet ur generatorn 80—100°, och ingen svårighet
förefanns att erhålla tillräckligt hög temperatur i ugnen.
Torv har även, såsom förut antytts, funnit användning för framställning av
generatorgas. Härvid uppsättes torven antingen enbart eller också i blandning med ved eller
stenkol på generatorn. Samma sorts generatorer som användas för vedgastillverkning
kunna användas för framställning av torvgas, men som torven förekommer i större
stycken, bör man sörja för att ett högre bränslelager hålles, än vad som är behövligt, då
flis användes som generatorbränsle.
JÄRNETS FÖRSTA FRAMTRÄDANDE I HISTORIEN.
Den tidpunkt, då människan först lärde sig att framställa järn, har ej med säkerhet
kunnat fastställas, och högst olika åsikter hava härom framförts. Vissa forskare hava
påstått, att denna tidpunkt infallit omedelbart efter den s. k. stenålderns slut, och att
järnet varit i allmänt bruk minst 3 000 år före vår tideräkning. Andra forskare åter hålla
före, att efter stenåldern följt en bronsålder, och att först efter dennas slut konsten att
framställa och bearbeta järn blivit känd för människan, samt att man icke kan datera
järnets inträde i historien längre tillbaka än till c:a 1 500 år f. Kr.
Den förra åsikten har speciellt framförts av tyska vetenskapsmän, bland vilka
särskilt må nämnas dr Ludvig Beck, som utgivit ett synnerligen förtjänstfullt arbete om
järnets historia, under det att den senare åsikten talangfullt förfäktats av bl. a. svensken
O. Montelius.
De metaller, som först kommo till människans kännedom, voro givetvis sådana,
som förekomma i naturen i gediget tillstånd, och det var först senare, som man lärde sig
att framställa dessa metaller ur deras malmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
