Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Järnets första framträdande i historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNETS FÖRSTA FRAMTRÄDANDE.
549
Fig. 544. Järnstycken funna i Nineve.
voro av järn, under det att husgerådssaker och kärl betecknades med rött för att angiva
koppar eller brons. Det påstås, att dylika blåmålade verktyg även förekomma på
väggmålningar från det gamla riket, vilket dock förnekas av andra forskare. Egyptierna
anses dock icke själva hava framställt järn, utan erhållit det dels från Sinaihalvön och
dels från Nubien.
Assyrierna. Vid assyriernas inträde i historien kände dessa, enligt Beck,
redan till bruket av järn och använde det bl. a. till lansar och stridsvapen, ehuru de ej
själva tillverkade järn, utan togo det som krigsbyte eller erhöllo det i tribut från
underkuvade folk. Sålunda erhöllo assyrierna
under konung Pulu (Tiglatpileser) vid
erövringen av Damaskus år 732 f. Kr., 5 000
talenter järn förutom 20 talenter guld,
2 300 talenter silver och 3 000 talenter
koppar.
Ett mycket intressant fynd gjordes i
mitten av 1800-talet av fransmannen Victor
Place, som företog utgrävningar i det
gamla Nineves ruiner i Korsabad. Han
påträffade nämligen i ruinerna efter konung
Sargons palats i Nineve, vilket byggdes
åren 712—706 f. Kr., ett magasin, som
visade sig innehålla järn, huvudsakligen i
form av järnstycken (smältstycken), varav
några återgivas i fig. 544. Hela vikten av
fyndet uppgick till ej mindre än c: a 160 000
kg, och vikten av varje järnklump varierade
mellan 4 kg och 200 kg. Vid företagen
undersökning visade det sig, att
smältstyckena, som tydligen voro avsedda för
vidare bearbetning, utgjordes av ett gott,
mjukt smidesjärn. I varje smältstycke var
vanligen upptaget ett hål för att det, genom
att trädas upp på ett rep, lättare skulle
kunna transporteras. Vidare fanns det i
denna samling ringar, kättingar och andra redskap av järn. Tyvärr har största delen
av detta stora fynd gått förlorat, då det segelfartyg, med vilket det sändes till Frankrike,
förliste vid Siciliens kust. Den återstående delen förvaras i museet i Louvren i Paris.
Israeliterna voro ett jordbrukande folk, som ej drevo någon
järntillverkning, utan dels köpte sitt järn från sina grannar fenicierna, dels erhöllo det från
kaby-lerna i norra Armenien. Att de kände till järnet vid flykten från Egypten, framgår av
uppgifter på flera ställen i Mose böcker. I l:a Mosebok omnämnes smeden Tubalkain,
vilken var ättling i 5:e led av Adam och uppgives hava varit en mästare i konsten att
framställa allehanda arbeten av koppar och järn.
Araberna. Det har uppgivits, att araberna redan omkring 3 000 år f. Kr.
kämpade med den egyptiske konungen Snoeru om Sinais bergverk, men med säkerhet
uppträdde araberna i historien först omkring år 1950 f. Kr., då ett arabiskt herdefolk, kallat
Hyksos, underkuvade Egypten, där de bibehöllo sig i flera århundraden. Araberna voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
