Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Järnets första framträdande i historien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNETS FÖRSTA FRAMTRÄDANDE.
551
I korthet skall här återgivas en del av de skäl, på vilka Montelius grundar sitt
påstående, att i de delar av världen, med vilka Europas folk stodo i förbindelse under
forntiden, järnet var utan egentlig betydelse förrän omkring 1500 år f. Kr.
Emot påståendet, att Egyptens pyramider ej skulle kunnat uppföras utan tillgång
till järnverktyg, framhåller Montelius, att detta icke är riktigt, ty det har vid försök visat
sig, att de använda stenarterna väl låta bearbeta sig utan tillhjälp av järnmejslar.
En grekisk författare, som levde omkring 100 år f. Kr., berättar, att man på hans
tid i gamla egyptiska guldgruvor funnit de bronsverktyg, varmed arbetet i gruvorna
fordom hade bedrivits.
Ett ytterligare bevis för att brons kan användas vid bearbetning av sten utgöra de i
hård sten utförda och med reliefer vanligen rikt prydda monumentala byggnader, vilka
påträffats i Mexiko och Centralamerika och härstamma från tiden före Columbus, alltså
från en tid, då järnet ännu var okänt i dessa trakter.
Beträffande de gamla målningarna från Egypten har det visat sig, att det förefinnes
en tydlig skillnad mellan dem, som härleda sig från de äldsta och mellersta konungadömena,
och dem, som utförts under det nya riket. Å de förra äro alltid vapen betecknade med röd
eller gul färg, sålunda angivande, att de varit förfärdigade av brons, och det lär först
vara å målningar från senare tider, som vapen äro blåmålade, vilket ju skulle beteckna,
att materialet utgjorts av järn. Härav synes framgå, att järnet i Egypten skulle kommit
till användning först under en senare tid, än den man förut antagit. Detta antagande
bestyrkes också därav, att å skattelistorna från 18:e dynastien järn ej finnes upptaget,
under det att detta är fallet å skattelistor, som förskriva sig från 19:e dynastien. Det är
även från denna tid, som vapen å väggmålningarna betecknas med blå färg.
I gravar från 18:e dynastien har man funnit bronsvapen, prydda med guld- och
silverornament, samt redskap av brons och koppar, men ej järn eller spår därav. Sålunda
har Flinders Petrie, vid utgrävningar i Kabun och Gourob, därvid han undersökt
tusentals bostäder samt funnit massor av husgerådssaker och verktyg av brons, koppar
etc., aldrig påträffat spår av vare sig järn eller järnrost.
Enligt Montelius får järnet antagas hava kommit i bruk i Egypten först vid tiden
för Ramses III:s regering, d. v. s. omkring år 1 200 f. Kr. Från denna tid har man funnit
en yxa, tillverkad av järn. Att ordet »ba», som i senare tid betydde järn, förekommer i
de äldsta egyptiska inskrifterna, behöver enligt Montelius ej betyda, att järn var känt
vid tiden för dessa inskrifters avfattande, emedan ordet på den tiden mycket väl kunnat
betyda metall, d. v. s. brons. Först senare skulle »ba» övergått till att beteckna järn, i
likhet med vad förhållandet var med ordet »ayas», som under den äldre Vedatiden
betydde brons och först senare kom att beteckna järn.
De enstaka egyptiska järnfynd, som uppgivits härstamma från det gamla riket,
anser Montelius ej bevisa mycket, då man ej säkert kunnat avgöra, om dessa järnföremål
hänföra sig till samma tid, som de samtidigt funna andra föremålen, eller om de på ett
eller annat sätt tillkommit senare.
Till klargörandet av frågan, huru tidigt järnet varit känt i Assyrien och K a
1-d é e n, lämna kilskrifterna en god vägledning. I dessa nämnes intet om järn förr än
omkring 1 000 år f. Kr. Vid de utgrävningar, som gjorts i dessa länder, har man i de höga
kullar, som utgöra lämningar efter forna städer och palats, endast funnit järn i de övre
jordlagren och icke i de lager, som förskriva sig från tiden före 1 000 år f. Kr. Under
dessa lager har man funnit koppar- och bronsföremål och slutligen under dessa
stenredskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
