Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Träkolsmasugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMSTÄLLNING AV TACKJÄRN. TRÄKOLSMASUGNAR.
573
Fig. 569. Svensk masugn från första hälften
av 1700-talet, enligt Swedenborg.
Fig. 570. Svensk hytta från slutet av 1700-talet.
antändes av den utrinnande varma slaggen, övergick man så småningom till att nederst
ha ett gråstensmurverk, på vilket timmerkistan uppbyggdes.
På 1760-talet började man emellertid bygga masugnar med gråstensmurar ända
upp till kransen (gråstensmasugnar). De gamla
mulltimmer smasugnarna bibehöllo sig dock
länge, och ännu i våra dagar finnas lämningar
av dylika masugnar.
Hur en svensk masugn i början av
1700-talet -såg ut, framgår av den efter Swedenborg
återgivna bilden i fig. 569, vilken även visar
blås-bälgens konstruktion. Masugnspipan, som har
en höjd av 5.4 m, är rund; dock angiver
Swedenborg, att 50 a 100 år tidigare hade man i Sverige,
liksom i Tyskland, fyrkantiga ugnsschakt.
I mitten av 1700-talet byggde i Sverige
S. Rinman masugnar med en höjd av upp
till 9 m och med en diameter av 1.5 m i
uppsätt-ningsmålet, 1.5—2.25 m i buken och 0.45 m i
ställbottnen. Formans höjd över ställbottnen
var vanligen 0.36 a 0.38 ra. Fig. 570 visar en
svensk masugn eller »hytta», som man vanligen
benämner den, från slutet av 1700-talet.
Innan vi gå närmare in på masugnarnas senare utvecklingshistoria, torde det vara
lämpligt att redogöra för de benämningar, man givit masugnens olika delar. Fig. 575,
som återgiver en modern svensk träkolsmasugn, samt skissen fig. 574 få härvid tjäna som
illustrationsmaterial.
Masugnens nedersta del A kallas stället; ovanför detta vidtager rasten B, varefter
följer buken G, övre konen D samt gasrasten E. Den öppning eller den apparat F, genom
vilken beskickning (malm +
flussme-del) och bränsle nedsläppas i
masugnen, kallas uppsättningsmålet och de
rör G, genom vilka den bildade gasen
bortledes, gasuttagen. Den bläster, som
tillföres masugnen, fördelas i ett runt
denna gående rör H, kallat
ringtrumman. Från denna ledes blästern genom
ett antal tättställningar K till tättorna
M, som äro inpassade i jormorna N.
Dessa senare äro i sin tur inpassade i
koniska urtagningar i murverket.
Formans väggar äro ihåliga och mellan
dem cirkulerar kylvatten. Utanför
for-morna äro i murverket anbragta de
gjutna formgimorna P. Järnet
urtappas genom järngatan R och slaggen
genom slagghålet, vilket upptill är
försett med en smidd eller gjuten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
