Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Koksmasugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMSTÄLLNING AV TACKJÄRN. KOKSMASUGNAR.
581
Fig. 582. Lürmanns slaggforma
frångå den gamla beprövade anordningen med öppet bröst, som varit i bruk ända
sedan 1300-talet, utan man sökte andra vägar att minska de med den ökade
bläster-pressionen uppkomna svårigheterna. Fig. 581 visar en konstruktion, enligt vilken
förhärden under tiden mellan utslagen och slaggtappningarna tillslöts medelst en
gjutjärnshäll. Denna trycktes ned med tillhjälp av en med motvikt försedd hävarm och
hindrade sålunda blästern att tränga ut denna väg.
Problemet att avpassa masugnsdriften efter de angivna ändrade förhållandena i
masugnen fick emellertid en tillfredsställande lösning, då tysken Fritz Lürmann vid
Georg-Marienhütte i närheten av Osnabrück år 1867
omändrade en gammal masugn på så sätt, att han fyllde
igen förhärden med stampad lera samt omedelbart under
timpeln anbragte en av honom konstruerad s. k.
slaggforma, genom vilken slaggens avtappning kunde ske. Det
är Lürmanns stora förtjänst, att han kunnat frigöra sig
från den sedan gammalt vedertagna åskådningen, att
stället skulle helt slagga igen, om man ej genom
anordningen med öppet bröst hade möjlighet att utan driftens
avbrytande komma åt att rensa stället invändigt. I
själva verket förhåller det sig i allmänhet så, att det just
är den av det öppna bröstet och det myckna
rensnings-arbetet betingade avkylningen av förhärd och ställe, som
orsakar den besvärliga slaggavsättningen. De av Lürmann
vidtagna ändringarna av masugnens konstruktion visade sig vara synnerligen lyckade.
Sålunda kunde en andra av Lürmann ombyggd masugn utan omställning drivas under
12 års tid, vilket ju utgör ett slående bevis för att de gamla betänkligheterna mot
anordningen med slutet bröst voro ogrundade. Också infördes Lürmanns uppfinning snabbt
även vid andra masugnsanläggningar. En förutsättning för att slaggen skulle kunna fås
att rinna ut genom slaggforman var givetvis, att den kunde fås tillräckligt tunnflytande.
Detta mötte dock, efter införandet av den varma blästern, vanligtvis inga svårigheter; blott
i fråga om mycket tjockflytande slagger, t. ex. trisilikatslagger eller särdeles svårsmälta
slagger, exempelvis sådana med hög talkhalt, kan slaggforma ej lämpligen användas.
Fig. 582 visar utseendet av en Lürmanns slaggforma samt huru denna
ursprungligen var anbragt på sin plats i masugnens slaggbröst. Själva forman B är
vatten-kyld och tillverkad av brons samt inpassad i en likaledes vattenkyld ram A
Slaggtappningen genom en slaggforma, vilken har en öppning av endast c:a 50 mm, går lugnt och
jämnt, tills slaggnivån i stället sjunkit till jämnhöjd med slaggforman, då man genom att
sticka ett kallt spett i öppningen lätt kan få så mycket slagg att stelna i densamma, att
den täpper till hålet och hindrar, att blästerluften söker sig ut den vägen.
Vid inträffande kok i masugnen eller om man tillfälligtvis skulle behöva rensa i stället,
är det nödvändigt, att man kan upptaga ett större hål i muren. Detta sker lätt genom
att slaggforman uttages ur sin ram. Denna senare har ofta ersatts med en vid,
vattenkyld ytterforma, och mellan denna och slaggforman har stundom inpassats en
form-liknande och likaledes vattenkyld hylsa.
Införandet av Lürmanns slaggforma inleder en ny epok i masugnsteknikens historia,
ty sedan det ej längre mötte några svårigheter att driva med slutet bröst anordna de
masugnar, kunde blästertrycket avsevärt höjas, utan att detta medförde några olägenheter.
Genom att blästertrycket höjdes, kunde luften pressas fram genom en betydligt högre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
