Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Elektriska masugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
typ (fig. 604). Denna ugn var försedd med Tholanders uppsättningsmål, och pipan, som
uppbars av en särskild järnkonstruktion, så att den ej skulle trycka ned valvet,
sammandrog sig nedtill. I det cirkelrunda smältrummet voro tre stycken fyrkantiga elektroder
införda. För att valvet skulle avkylas och en del av värmet från smältrummet överföras
till schaktet utsögs upptill i pipan en del av den bildade masugnsgasen medelst en fläkt
och inpressades sedan i smältrummet under valvet mellan detta och beskickningen.
Den elektriska kraften, c:a 500 kW, tillfördes ugnen såsom 3-fas växelström med 25
perioder och en spänning, som kunde varieras från 20 upp till 80 volt.
Fig. 605. Trollhättans elektriska masugn (1910).
Trollhätteugnen. Försöksugnen vid Domnarvet lämnade högst
beaktans-värda resultat såväl tekniskt som ekonomiskt. För att få saken fullt utredd, beslöt
emellertid Jernkontoret att bekosta uppförandet av en elektrisk masugn i full skala
samt drivning av densamma under olika förhållanden för att få utrönt: lämpligaste
konstruktion och dimensionering av en dylik ugn, möjligheten att tillverka järn av ena
eller andra sammansättningen i densamma, olika rika beskickningars samt slig eller
mullformiga malmers förhållande i processen, kol- och kraftåtgången pr ton tillverkat
järn av viss sammansättning, elektrodåtgången och elektrodernas lämpligaste form och
anordning, betydelsen av gascirkulationen, gasens värde samt ugnens verkningsgrad.
Försöksverket, som uppfördes vid Trollhättan, blev färdigt för igångsättning i dec.
1910 efter att hava dragit en kostnad av c:a 320 000 kr. Dess tekniska ledning var
anförtrodd åt J. A. Leffler och A. Nyström. Ugnen, som byggdes för c:a 1 900 kW, liknar,
såsom framgår av fig. 605, mycket försöksugnen vid Domnarvet, men är givetvis
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
