Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Framställning av tackjärn - Elektriska masugnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMSTÄLLNING AV TACKJÄRN. ELEKTRISKA MASUGNAR.
597
tydligt större. Pipan är här upphängd på järnbalkar, fästade i byggnadens murverk,
varigenom rummet nedtill omkring smältrummet blivit bättre tillgängligt.
Trollhätte-ugnen har vidare utrustats med 4 stycken elektroder emot endast 3 vid Domnarvsugnen.
Den för driften erforderliga elektriska energien, som erhålles såsom 3-fas växelström om
25 perioder och 10 000 volts spänning, transformeras medelst tvenne
ugnstransforma-torer, vardera på 1100 k VA samt inkopplade i Scotts koppling på den 3-fasade
primärströmmen. Sekundärstr ömmen är 2-fas med en fasspänning, reglerbar i 8 steg mellan 50
och 90 volt, och kan, efter omkoppling på sekundärsidan, även regleras mellan 100 och
180 volt.
De fyrkantiga kolelektroderna utbyttes snart mot runda sådana med skruvskarvning,
varigenom en avsevärd minskning av elektrodåtgången erhölls, enär de runda elektroderna
kunde helt och hållet utnyttjas. När en dylik elektrod till stor del förbrukats, skarvas
nämligen en ny elektrod till densamma medelst en nippel, som skruvas in i
elektrodändarna.
Den elektriska strömmen tillföres de runda elektroderna genom halvcirkelformade
vattenkylda kopparkontakter, som omsluta elektroderna nere vid valvet. Genom denna
anordning har den fördelen vunnits, att den ovanför kontakten varande delen av
elektroden ej uppvärmes av strömmen och således ej fordrar isolering, såsom fallet var, då de
fyrkantiga elektroderna användes, där strömmen inleddes i elektrodens övre ända.
Med denna ugn företogs under c:a 2 års tid vidlyftiga och noggranna försök,
var-över en mycket intressant och i detalj gående rapport avgivits och publicerats. Det
visade sig, att de förväntningar, man ställt på Trollhätteugnen, i huvudsak hade
uppfyllts.
När bränslet utgjordes av träkol, arbetade ugnen mycket bra, men när koks
användes, var resultatet ej tillfredsställande. Träkolsåtgången uppgick till 35 å 45 % av
träkolsåtgången vid en vanlig blästermasugn; lämpligast voro skogskol i ej alltför stora
stycken. Bäst arbetade ugnen med styckemalm, men även slig kunde användas ehuru i
mindre mängd. För reduktion av fattiga malmer åtgick, särskilt om de fordrade stor
kalktillsats, av lätt förklarliga skäl mera kraft; rika, helst engående malmer, gåvo det
bästa resultatet.
Gascirkulationen visade sig vara av stor betydelse för värmets lämpliga fördelning
inom ugnen och processens därav beroende ekonomi. Gasens värmevärde höll sig
vanligen omkr. 2 400 kal. pr m3. Åtgången av elektroder utgjorde i medeltal omkring 6 kg
netto pr ton tillverkat tackjärn.
Anläggningens verkningsgrad var, med hänsyn till använd elektrisk energi, c:a
70 å 75 %. I medeltal utgjorde kraftförbruket 2 225 kW-timmar pr ton tackjärn, och
om man antager, att ugnen skulle kunna hållas i gång under ett helt års tid, d. v. s. 8 760
timmars oavbruten drift, skulle pr kW-år 3.94 ton tackjärn kunnat tillverkas.
Under en period, då beskickningen var mycket rik, erhölls ett bland de bästa resultat,
som uppnåddes under försöksdriften. Under denna period tillverkades c:a 538 ton
tackjärn med följande medelanalys: C = 3.64, Mn = 0.40, Si = 0.36, P = 0.018, S = 0.009.
Pr ton tackjärn åtgick c:a 20 hl träkol. Kraftåtgången var 1 749 kW-timmar och
elektrod-förbruket 5.18 kg netto pr ton tackjärn. Järn-% av malm = 67.65. Järn-% av gods =
65.02. Pr ton tackjärn erhölls 165 kg slagg och 513.45 m3 gas med ett värmevärde av 2 172
kal pr m3 torr gas. Ugnens verkningsgrad uppgick i detta fall till 74.39 %.
När försökssmältningarna i Trollhättan voro slutförda, övertog ett privat bolag
anläggningen och driver där fortfarande elektrisk tackjärnstillverkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
