Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Välljärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN. VÄLLJÄRNSMETODER.
619
Lancashiresmidet. Denna färskningsmetod, som för svensk
järnhantering varit av så utomordentligt stor betydelse, leder sitt ursprung från grevskapet
Lancashire i England, där den användes för tillverkning av mjukt stångjärn. Från
Lancashire överfördes den sedan i något modifierad form till Wales, där enligt denna metod
framställt järn kom till användning vid tillverkning av plåt för fabrikation av förtent
järnbleck.
Sin största betydelse fick lancashiremetoden emellertid först sedan den överförts
till Sverige, där den vidare utvecklades. I vårt land, där man i början av 1800-talet
framställde smidbart järn huvudsakligen förmedelst tysksmidesmetoden, hade
svårigheter uppstått för tillverkarna att få avsättning för sitt järn. Orsakerna härtill voro
flera. Efter puddelprocessens allmännare införande i England hade priset på smidbart
järn avsevärt fallit. Det engelska stångjärnet konkurrerade framgångsrikt med det
svenska på exportmarknaderna samt gynnades i England av att en hög tull pålagts
svenskt järn. Härtill kom som kanske viktigaste orsak att man i England genom
förbättringar av härdfärskningsmetoderna lyckats åstadkomma en produkt, som i vissa
avseenden till och med överträffade det svenska tyskjärnet. Dessa förhållanden gjorde,
att i Sverige förslag framkommo samt försök gjordes att genom förbättringar av de
gamla förfaringssätten samt genom införandet av nya metoder åstadkomma ett bättre
svenskt stångjärn. Den man, vilken framför andra äran tillkommer av att dessa
strävanden slutligen kröntes med framgång, var Gustaf Ekman. År 1828—29
företog Ekman, då elev vid Jernkontoret, en resa till England för att studera dels
puddel-processen och dels det smide, som bedrevs vid Ulwerstone i Lancashire och Bunan
i Skottland. Hemkommen från sin resa påbörjade han år 1830 vid Dormsjö
smides-försök enligt den metod, som praktiserades i Lancashire. Samma år utfördes liknande
försök vid Söderfors, där en ugn med en forma och av typisk lancashireform
användes. Då dessa första försök utföllo till belåtenhet, infördes metoden snart vid ett
flertal andra bruk.
Emellertid hade redan år 1829 C. Fr. Waern införskrivit några smeder från södra
Wales för att vid Bäckefors i Dalsland införa en ny smidesmetod. Man har ej fullt
reda på huru smidet vid Bäckefors bedrevs, emedan metoden tämligen strängt
hemlighölls, dock har man all grund att antaga, att det varit fråga om den i södra Wales då
brukliga metoden.
Skillnaden mellan de ifrågavarande engelska metoderna ligger dels däri, att olika
tackjärn användes, dels i själva utförandet. I Lancashire använde man antingen ett
svagt halverat till grått träkolstackjärn eller ett kokstackjärn, vilket senare först
raffinerades; dock drevs raffineringen ej längre än att järnet antog en strålig struktur.
Tackjärnet uppsattes i förvärmt tillstånd, och varm bläster kom till användning. De erhållna
färskorna samlades till en smälta, som hopslogs under hammare. Tiden för färdigställandet
av en smälta uppgick till l1^ å 2 timmar.
I södra Wales användes endast raffinerat grått kokstackj ärn, som i flytande tillstånd
överfördes till den med kall bläster drivna smälthärden. Man uttog först ur härden en
större smälta, som fördes till hammaren och hopslogs, varefter resterande färskor
sammanfördes till en mindre smälta, som sedan särskilt utsmeds under hammaren. Det i senare
fallet erhållna järnet var av ojämnare beskaffenhet. På 12 timmar tillverkades c:a 10
smältor.
Den s. k. lancashiremetod, som utvecklats i Sverige, överensstämmer till sina
huvuddrag med det i Lancashire under 1820-talet brukliga tillvägagångssättet. Metoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
