Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Välljärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
630
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
rade av eldfast tegel, och härden inklädes med något på järnoxid rikt ämne, såsom
rikaste järnmalm eller uppoxiderad puddelslagg. Vid iordningställandet av bottnen
utbredes över denna ett lager av infodringsämnet, sönderslaget i bitar, varpå det
sintras och, så snart det av hettan blivit tillräckligt uppmjukat, intryckes i fogarna
samt strykes upp efter väggarna. I Sverige har man haft en något avvikande anordning
av bottnen, i det att sulplattan täckts med ett skikt av eldfast chamottetegel, ovanpå
vilket infodringsämnets sintring ägt rum. Tackjärnsramen har ej heller gjorts för
vatten-kylning, utan varit massiv.
På framsidan av den i fig. 628 återgivna ugnen är anbragt en större lucköppning g
för insättning av tackjärn och uttagning av puddelbollarna, och i denna stora lucka är
nedtill en mindre urtagning h, genom vilken arbetsredskapet, rdbdn, införes.
Förbränningsgasen bortgår genom fuchsen eller skorstensöppningen c. De direkt eldade ugnarna
gå i allmänhet endast med drag;,
stundom införes dock bläster under
rosten. Härdens egendomliga form
är betingad av nödvändigheten av
att man med rabeln skall kunna
komma åt varje punkt på härdens
botten.
När stål skall framställas i en
puddelugn, och man alltså ej
behöver driva avkolningen så långt,
upp-brytes den bildade sulan antingen
ej alls eller också endast en gång,
varjämte man måste iakttaga, att
arbetet med bildandet av
puddelbollarna sker under skydd av
slaggen. Vid tillverkning av puddelstål
använder man helst ett grått
tackjärn i blandning med manganrikt
spegel järn, under det att man vid
framställning av mjukt järn föredrar ett kiselfattigt, något manganhaltigt helvitt tackjärn.
Produktionen pr dygn och ugn brukar för järn uppgå till c:a 4 ton; avbrännan varierar
då mellan 6 och 10 % och kolåtgången är c:a 75 %; för stål däremot är produktionen
endast 2 ton, under det att avbrännan är 9 å 16 % och kolåtgången c:a 160 %.
En stor olägenhet med puddelprocessen var det hårda arbete som var nödvändigt vid
puddlingens utförande, varför det ofta var svårt att få arbetare, som voro villiga att
åtaga sig puddlingens mödosamma värv. Man har därför sökt att minska detta arbete
genom att införa maskinella anordningar för puddlingen. Det första försöket i denna
riktning var en av tysken K. Schafhäutl år 1836 byggd maskinell anordning, avsedd
såväl att utföra själva puddlingen som även att medverka vid den efterföljande
uppbrytningen. Maskinen, som var ganska komplicerad och dyrbar i drift, uppfyllde dock icke
förväntningarna. Senare hava konstruerats pudddmaskiner av ett stort antal olika
typer, vilka dock endast varit avsedda att ersätta det mödosamma omrörningsarbetet
vid puddlingen. De hava företrädesvis kommit till användning vid dubbelpuddelugnar.
Fig. 629 visar en av engelsmannen Witham konstruerad puddlingsmaskin. Någon direkt
minskning i tillverkningskostnaderna hava dock dessa anordningar ej medfört, och deras
Fig. 629. Puddlingsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
