Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Välljärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN. VÄLLJÄRNSMETODER.
631
Fig. 630. Danks’ roterande puddelugn.
användning har varit jämförelsevis obetydlig. På flera ställen, där man infört
puddlings-maskiner, hava dessa t. o. m. åter borttagits.
Även på ett annat sätt har man sökt förminska härdarbetet, nämligen genom att
göra själva härden vridbar, så att vid dess rörelse en omblandning av den smälta massan
ägde rum. Den första puddelugnen av detta slag utfördes år 1859 av svensken R. Östlund
vid Finspång. Ehuru dennes
konstruktion ej kom till ytterligare
utförande, hade dock uppmärksamheten
fästs vid möjligheten av att på den
av Östlund angivna vägen kunna
förenkla puddlingsprocessen. Det dröjde
ej heller länge, innan flera olika typer
av roterande puddelugnar kommo i
bruk. Den mest berömda av dessa
torde hava varit den av amerikanen
Samuel Danks år 1869 uppfunna
roterande puddelugn, som återgives i
fig. 630. Antalet av fasta
puddelugnar har dock städse varit betydligt
större än antalet av dylika försedda
med en eller annan mekanisk anordning för åstadkommande av en rörlig härd.
Även i andra avseenden har en livlig uppfinnarverksamhet ägt rum till förbättrande
av puddelprocessen; synnerligast har man efter göt järnsmetoder nas införande tvungits
att med alla till buds stående medel söka nedbringa kostnaderna för tillverkningen av
puddeljärn. Utom de först beskrivna s. k. enkla puddelugnarna, där arbetet bedrives
endast från ugnens ena sida, hava även s. k. dubbelpuddélugnar kommit till användning,
vilka å ömse sidor äro försedda med luckor, varifrån härdarbetet samtidigt bedrives.
Denna anordning möjliggör,
att större järnmängder kunna
på en gång förarbetas. Den
fördel i ökad produktion och
bättre värmeekonomi, man
ernått vid användande av
dubbelugnar, motväges dock
därav, att man i enkelugnarna
på grund av de mindre
in
satserna och därav följande större lätthet att grundligt genomarbeta materialet
erhållit en bättre kvalitet.
Insatsen av tackjärn, som vid de enkla ugnarna vanligen varierat mellan 220 och
275 kg, har vid dubbelpuddelugnarna uppgått till 450 och 600 kg. I Sverige hava dock
tackjärnsinsatserna varit betydligt mindre; så t. ex. utgjorde insatsen vid den enkla
ved-puddelugnen i Surahammar 170 kg och vid den dubbla vedpuddelugnen 270 kg, under
det att vid den dubbla stenkolspuddelugnen insatsen var 425 kg tackjärn.
En annan utväg att höja produktionen i en puddelugn är, att man nedbringar tiden
för varje smälta genom att konstruera ugnen så, att tackjärnet erhåller en förvärmning.
Fig. 631 visar en dylik puddelugn, försedd med trapprost och avsedd för eldning med
brunkol. Efter den egentliga puddelhärden är här anordnad en s. k. förvärmningshärd,
Fig. 631. Dubbel puddelugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
