- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
633

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Välljärnsmetoder - Götjärnsmetoder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN. GÖTJÄRNSMETODER. 633

bar. Eldningen sker direkt på rost och förbränningsgaserna få stryka fram först över
puddelhärden och därefter över förvärmningshärden samt ledas sedan via en ångpanna
till skorstenen. Gasströmmen har vid denna ugnsko nstruktion alltid samma riktning.
När en charge är färdig, upplyftes ugnens mittparti, de båda härdarna, medelst den i den
hydrauliska cylindern verkande kolven, varpå hela denna del av ugnen svänges ett halvt
varv och åter nedsänkes. De båda härdarna hava på så sätt bytt plats. Härden med det
förvärmda tackjärnet, vilket vanligtvis redan är smält, befinner sig nu närmast eldstaden,
och puddlingen kan omedelbart påbörjas, samtidigt med att nytt tackjärn inlägges i den
andra härden.

Vid de förbättringar av puddelprocessen, syftande till ett förbilligande av
produktio-tionen, för vilka ovan redogjorts, fäste man på sin tid stora förhoppningar; särskilt väntade
man, att införandet av Springers och Pietzkas ugnskonstruktioner skulle kunna hålla
puddelprocessen uppe i konkurrensen; dock har metoden, som på sin tid var av så ofantlig
betydelse, icke kunnat bibehålla sig, utan den ena puddelugnen efter den andra har måst
nedläggas. I Sverige har ju, som förut nämnts, puddelprocessen aldrig spelat någon större
roll och är nu helt nedlagd; ett helt annat förhållande har dock varit rådande i utlandet,
där, för att nämna några exempel, år 1875 i Storbritannien funnos 314 puddelverk med
7 575 puddelugnar och i Tyskland år 1879 tillverkades 1 150 000 tonpuddeljärn. För
närvarande finnas därstädes endast ett fåtal puddelugnar i drift.

GÖTJÄRNSMETODER.

Bessemermetoden. Den 17 okt. 1855 erhöll Henry Bessemer det första patentet
på den stålframställningsmetod, som efter honom erhållit sitt namn, och som, sedan den
blivit praktiskt utexperimenterad, visat sig vara av den största betydelse såväl på grund
av sina egna förtjänster som därför, att den var den första metod, som i sig innebar
förutsättningen för en verklig massfabrikation av stål och järn, varigenom tidens starkt ökade
efterfrågan på dessa artiklar kunde fyllas.

Till grund för Bessemers uppfinning låg idén, att man enbart genom inblåsning av
luft i en flytande tackjärnsmassa skulle kunna åstadkomma en oxidation av de i järnet
befintliga främmande beståndsdelarna, huvudsakligen kol, kisel och mangan, och
därigenom överföra tackjärnet till smidbart järn och stål. Vid dessa ämnens oxidation äger en
värmeutveckling rum, och då förbränningen försiggår inuti själva järnmassan, kommer
hela det alstrade värmet massan till godo, så att icke blott en sänkning av järnets temperatur
kan förhindras, utan tvärt om en avsevärd höjning av temperaturen åstadkommas, så att
järnet, oaktat den högre smälttemperaturen hos mjukt järn, kan bibehålla sig kvickt och
tunnflytande.

Tanken att inblåsa luft i smält tackjärn var dock icke ny, ty redan innan Bessemer
erhöll sitt patent, hade förslag i dylik riktning framkommit. Sålunda hade amerikanen
Joseph Gilb. Martien redan den 15 sept. 1855 i England erhållit patent på ett
förfaringssätt, avseende en förarbetning av för puddling avsett tackjärn, enligt vilket förfaringssätt
man vid uttappningen ur masugnen lät järnet rinna genom en ränna av gjutjärn, försedd
med dubbla bottnar, mellan vilka inpressades luft eller ånga, som sedan genom ett antal
hål i den övre bottnen fick passera upp genom det rinnande tackjärnet. Det genom dessa
luft- eller ångstrålar renade järnet intogs direkt i puddelugnen. Martien framhöll
uttryckligen, att hans patent ej avsåg påblåsning av ånga på järnets yta i puddelugnen eller att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free