Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Götjärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
658
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Beträffande gasgenereringen och olika konstruktioner av gasgeneratorer hänvisas
till den å sid. 533 och följande lämnade allmänna framställningen.
Vattengas har även, ehuru endast i några enstaka fall, funnit användning
såsom martinugnsbränsle. Gasens ungefärliga sammansättning har då varit: 3 % CO2, 43 %
CO, 50 % H2, 4 % N2 och dess värmevärde c:a 2 600 kal. pr m3 gas. I Sverige finnas hos
Nydqvist & Holm i Trollhättan två martinugnar eldade med vattengas och använda
för framställning av stålgjutgods.
Naturlig gas har i Nordamerika i staterna Pennsylvania och Ohio från
omkring år 1884 utnyttjats såsom bränsle för martinugnar. Pennsylvania gasen, vars
värmevärde uppgår till c:a 7 400 kal. pr m3, uppgives i medeltal hava en sammansättning
av: CH4 = 67 %, H2 = 22 %, C2H6 = 5 %, C2H4 = 1 %, CO = 0.6 %, CO2 = 0.6 %,
N2 = 3.8 %. Gasens tryck uppgår till 5 å 6 atm.
När man först började elda martinugnar med naturlig gas, lät man gasen, innan
den kom in i smältrummet, gå genom gasregeneratorerna. Då emellertid gasens kolväten
vid uppvärmningen i regeneratorerna delvis sönderföllo, har man frångått detta
förfaringssätt och leder numera in gasen jiirekt i gaskanalerna omedelbart framför
smältrummet och regenererar endast luften. När gasen blandas med den varma luften,
förbrinner den med kortare låga och angriper ugnens valv och väggar mindre, än vad fallet
är med generatorgas.
Masugnsgas har i jämförelse med de redan nämnda bränslegaserna ett
rela-livt litet värmevärde; sålunda utvecklar en gas med en sammansättning av C02 =
10.6 %, CO = 29.0 %, H2 = 2.7 %, N2 = 57.7 % vid fullständig förbränning endast c:a
950 kal. pr m3. Masugnsgas är av denna anledning icke lämplig att användas ensam
såsom bränsle i en martinugn; för tackjärnsblandare, där temperaturen icke behöver vara
så hög, kan den däremot med fördel användas. Har man tillgång till koksugnsgas, kan
emellertid masugnsgasen i blandning med denna utgöra ett värdefullt bränsle i
martinugnar.
Koksugnsgas är en mycket värdefull gas med högt värmevärde. Med en
medelgasanalys av c:a CO2 = 2.5 %, CO = 6.o %, CH4 = 28.o %, C2H4 = 2.5 %, H2 =
47.0 %, N2 % 14.0 % avgiver gasen vid fullständig förbränning c:a 4 300 kal. pr m3.
Att använda koksugnsgas för eldning av martinugnar blev först försökt i Amerika,
men resultaten voro icke tillfredsställande, och det är först sedan metoden år 1910
införts vid Hubertushütte i Tyskland, som koksugnsgas kommit mera i bruk för detta
ändamål.
Att förvärma koksugnsgasen i regeneratorer är ej lämpligt, ty genom den i dessa
rådande höga temperaturen spaltas gasens högre kolväteföreningar, varvid sot avsättes.
Visserligen kan man till en del motväga denna olägenhet genom att konstruera ugnen
så, att gasens hastighet blir så stor, att de utskilda sotpartiklarna ryckas med in i
smältrummet, där de förbrännas; dock är gasens värmevärde så stort, att man utan
förvärm-ning av gasen kan få tillräckligt hög temperatur i ugnen endast med förvärmning av
luften. Man brukar därför införa koksugnsgasen, när den användes enbart, direkt i
gaskanalerna strax före dessas utmynnande i smältrummet, vilket sker genom
vatten-kylda formor. Som valv och ugnsväggar starkt angripas vid användning av enbart
koksugnsgas till följd av gasens höga förbränningstemperatur, har det visat sig vara
fördelaktigt att använda koksugnsgasen i blandning med antingen masugnsgas eller
generatorgas.
Vid användning av dylik blandad gas brukar man utföra blandningen så, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
