Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Götjärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN. GÖTJÄRNSMETODER. 657
Fig. 653. Wellmans chargeringsmaskin, sammanbyggd med takkranen.
luckorna samt för, sedan luckan öppnats, lådan framåt och in i ugnen. Armen vrides nu
ett varv runt, varvid lådans innehåll tömmes i ugnen; härpå drager sig armen tillbaka
ur ugnen, medtagande den tomma lådan.
På detta sätt kan chargeringen ske på
mycket kort tid, vilket medför ökad produktion
och minskad kolåtgång.
För insättningslådornas chargering
användas numera mycket allmänt lastmagneter
(fig. 654), upphängda i elektriska traverser,
som löpa över tackjärns- och skrotupplaget.
Martinugnsbränslen. Generatorgas
är det bränsle, som oftast användes vid
martinugnar; huvudsakligen användas för
gasgenereringen stenkol, dock komma härför
även brunkol, torv och ved i fråga. Även
koks har, ehuru på grund av sin brist på
kolväten föga lämplig för detta ändamål,
undantagsvis funnit användning för
framställning av gas för martinugnar.
Generatorgasens sammansättning
varierar avsevärt allt efter det använda bränslets
beskaffenhet. Som exempel må här meddelas följande analys av en gas, alstrad i en
med rörlig rost försedd gasgenerator, som eldats med Durhamkol och där blästerluften
blandats med ånga: CO2 = 2.3 %, CO = 30.o %, CH4 = 2.9 %, H2 = 10.4 %, N2 = 54.4 %.
En dylik gas har ett värmevärde av c:a 1 440 kal. pr m3.
Fig. 654. Lastmagnet.
42—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
