Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Cementeringsmetoder - Nyare metoder för direkt framställning av smidbart järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE METODER FÖR DIREKT FRAMSTÄLLNING AV SMIDBART JÄRN.
689
icke med rent kol, utan man använder ett cementeringsmedel, som utom träkol
innehåller kolhaltiga och vanligen mer eller mindre kvävehaltiga beståndsdelar, detta
emedan cementeringen då förlöper hastigare. Antalet av de ämnen, som funnit användning
som cementeringsmedel, är mycket stort. För ändamålet användas numera bland annat
träkol, vanligen björkkol, kol av läder, horn och klövar, mjöl, benkol och benmjöl,
bari-umkarbonat, gult blodlutsalt och vissa icke kolhaltiga ämnen såsom koksalt, salpeter,
kaliumbikromat, glaspulver etc. Cementeringsmassans sammansättning kan vara t. ex.
3 delar björkkol och 2 delar benmjöl; 3 delar björkkol och 2 delar bariumkarbonat; 4
delar björkkol, 3 delar sot och 1 del läderkol. Cementeringen kan även utföras med
kolvätehaltiga oljor t. ex. petroleum eller med gaser t. ex. lysgas.
Fig. 685 visar en cementeringsugn, avsedd för fast cementeringsmassa. Till
underlättande av inpackning och uttagning av godset är cementeringskistan placerad på en
vagn, som inskjutes i ugnen. De bortgående förbränningsprodukterna tvingas att passera
under kistan i kanaler, murade på själva vagnen.
En särskild betydelse har ytcementeringen
fått för tillverkningen av pansarplåt. De först
använda pansarplåtarna framställdes av
puddel-järn; nästa steg i utvecklingen betecknas av de
s. k. kompoundpansarplåtarna, vilka
exempelvis tillverkades sålunda, att en plåt av välljärn
och en av götjärn förbundos med varandra
medelst bultar på så sätt, att ett avstånd av
c:a 125 mm uppstod dem emellan, varefter
plåtarna upphettades till lämplig temperatur
och i mellanrummet ingöts götstål.
Äran av att hava infört cementeringen i pansarplåttillverkningen tillkommer
amerikanen H. A. Harvey, som med användning av ett cementeringspulver, bestående av en
blandning av träkol och benkol, efter 15 dygns upphettning av plåtarna till 1 000 å
1 200° erhöll en uppkolning av ytan till ett djup av 75 mm.
Firman Krupp i Essen införde slutligen cementering av pansarplåt
(krom-nickel-stålplåt) medelst lysgas. Man kan vid denna senare cementeringsmetod gå till väga
antingen så, att även själva upphettningen av plåtarna sker medelst lysgas, i vilket fall
man låter gasen endast delvis förbrinna och den oförbrända gasen får inverka på
plåtarna, eller också använder man för plåtarnas uppvärmning vanlig generatorgas och
inför lysgas i mellanrummet mellan tvenne plåtar, såsom visas av fig. 686; på detta sätt
kan, om så önskas, endast en sida av plåtarna uppkolas.
Om man vid cementering önskar, att vissa partier av ett föremåls yta icke skola
bliva uppkolade, kan detta ske t. ex. genom att man på dessa partier smetar lera, täcker
dem med sand eller förser dem med ett överdrag av koppar.
Fig. 686. Cementeringsugn för pansarplåt.
NYARE METODER FÖR DIREKT FRAMSTÄLLNING AV
SMIDBART JÄRN.
I forntiden och under förra delen av medeltiden fram till tiden för
masugnspro-cessens införande måste allt smidbart järn framställas direkt ur malm. Sedan man emel-
44—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
