Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
704
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
Fig. 695. En liten ngn som länge användes för
smältning av guld.
emirer ännu i dag leva i Arabien. Guldet och dess användning var med säkerhet bekant
långt tidigare. I femtonde århundradet före Kristus göres det första omnämnandet i
skrift om guldet i egyptiernas historia; men bilder i gravar, på obelisker och klippor
visa, att guld och annan metall smältes redan i fjärde och tredje årtusendet före Kristus
(fig. 693—695). En konungagrav i
Tebe visar konungens bild och huru
han framlägger för gudarna de från
guld- och silververken i Egypten
erhållna ädla metallerna.
Guldet utvanns på flera sätt.
Tidigast torde det hava skett genom
en enkel utvaskning ur flodernas sand.
Senare då guldet i dessa fyndorter
började tryta, övergick man till att
göra utgrävningar uti sekundära lager
och slutligen till gruvdrift i fast berg.
I Egypten vanns dock guldet genom
verklig gruvdrift. Guldet användes på
denna tid till smycken och mynt, till
bildstoder samt till prydnader för
tempel och palats. Även husgerådskärl av
guld användes av de rika.
Den metall, som möjligen skulle
kunna göra guldet äran stridig att
vara den först använda, är koppar,
som, även om den blev senare
upptäckt, säkerligen snart kom mycket
mera i bruk än guldet, då gedigen
koppar fanns i stora massor i de övre
jordlagren. Kopparn och dess malmer
torde också hava varit föremål för de
första enkla metallurgiska
operationerna, varvid den helt enkelt utsmälts ur
de bergarter, däri den förekom gedigen.
Kopparn torde hava varit bekant i Egypten redan i femte årtusendet före Kristus.
I Wadi Magharadalen på västsidan av Sinaihalvön finnas ännu kvar de stollbyggnader,
av vilka egyptierna begagnade sig vid brytningen, och även rester av smältplatser, delar
av ugnar (fig. 696) samt slagghögar hava påträffats. Talrika inskrifter i klipporna bevisa
icke allenast bergsdriftens höga ålder, utan även att denna fortgick i flera tusen år.
Gruvorna synas hava blivit utbrutna omkring år 1300 före Kristus.
Sedan man sålunda erfarit metallernas egenskaper att bliva flytande i värme, och
då förmodligen någon gång tillfälligtvis koppar även samtidigt utreducerades ur i
bergarten förekommande syreföreningar av koppar, har genom iakttagande härav impulsen
erhållits till medvetna försök att ur den tunga malmen, som man tillsammans med
metallen fann i jorden, genom behandling med eld erhålla metallen. Amerikas indianer
hade, redan innan européerna landstego och sålunda alldeles oberoende av dessa,
tillgodogjort sig i närheten av de stora sjöarna befintliga rika fynd av gedigen koppar. De
Fig. 696. En stengodsdegel för kopparsmältning
från Sinaismältverken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
