Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING OCH KORT ÖVERSIKT.
705
Fig. 697. Indianer, smältande koppar med biåsrör.
förstodo i allmänhet icke att smälta kopparn utan bearbetade den endast mellan stenar
till olika föremål, vilka till formen mycket likna de under stenåldern förfärdigade. Vissa
stammar synas dock hava använt sig
av en enkel nedsmältning (fig. 697),
och inkas, ett folk, som bebodde Peru
samt delar av Bolivia och Ecuador,
voro skickliga i nedsmältning och
gjut-ning av koppar (fig. 698). Någon
kunskap om framställning av metaller
ur malmer hade de dock icke. Längre
i kulturutveckling med avseende på
metallers framställning och behandling
hade sålunda Amerikas folk icke
kommit vid denna tid, och järn kände de
ännu icke till. Huru olika utvecklingen
försiggått på olika delar av jorden,
när den icke rönt inflytande från
annat håll, framgår härav, då det visar,
att Amerikas kultur omkring år 1500
efter Kristus ungefär motsvarade den, som rådde i Mesopotamien och Egypten år 3000
före Kristus. Ett annat exempel, som kan framhållas i detta sammanhang, är att våra
Fig. 698. Inkas smältande och gjutande.
dagars australnegrer ännu stå på urfolkens kulturståndpunkt, då de icke känna till
metaller och deras bruk.
Efter guldet och kopparn torde tenn varit den metall, som närmast uppmärksammats.
Tennmalmen förekommer nämligen uppe i jordytan och är så tung, att den tydligt skiljer
45—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
