Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING OCH KORT ÖVERSIKT.
717
Strabon meddelar även att silvergruvorna vid Nya Kartago voro de största i Spanien.
Där sysselsattes 40 000 människor, och. romarna hade därifrån erhållit värden för 25 000
drachmer pr dag. Sättet för tillverkningen var dock enligt Strabons utsago för vidlyftigt
för att han skulle inlåta sig på en beskrivning därav. Det antydes endast,- att malmen
anrikas och smältes, i det man avgjuter blyet, så att silvret blir rent. Förmodligen menas
det, att malmen, silverhalti g blyglans, smältes på öppna härdar, där blyet oxiderades
och avrann som blyglete, under det att silvret blev kvar på härden.
Blymalmer, vilka höllo endast litet eller intet silver, smälte man sannolikt så,
att en blysten erhölls jämte blyslagg. Blystenen omsmältes sedan för erhållande
av bly.
Atenarna bröto blymalm vid Laurion i Ättika förmodligen tidigare än 550 före
Kristus, och gruvorna här utgjorde statens ekonomiska stöd under de 300 år, Aten hade
makten i Grekland. Otvivelaktigt var också Atens herravälde direkt åstadkommet
genom gruvornas avkastning.
Malmen i Wadi Maghara var förmodligen engående, d. v. s. den kunde smältas utan
tillsatser, och kopparn förekom däruti som oxid, vilken lätt reducerades vid en enkel
smältning med kol i en grop, så att koppar därvid erhölls.
I de Österrikiska alperna ha hittats rester från förhistoriska kopparsmältningar,
utförda förmodligen 1300—1000 före Kristus. På Metterberg funnos tjugu rost- och
smältplatser samt en ugn. Denna var gjord av stenar, sammanfogade med lera. Den
erhållna kopparn raffinerades tydligen genom omsmältning, enär raffinadslagg
innehållande kopparkulor även påträffats.
Nästan den enda anteckning om kopparns metallurgi, som finnes bevarad och även
den tämligen förvirrad, är lämnad av Plinius. Han omnämner smältning av
sulfid-malmer, och enligt hans uppgifter rostades malmen i hopar, tills den antog en röd färg.
Malmen smältes sedan i små schaktugnar, vilka beskickades omväxlande med lager av
träkol och malm. Luft inblåstes nära ugnens botten med tillhjälp av handbälgar.
Produkterna voro svartkoppar, något skärsten, slagg och ugnsbrott. De gamles koppar
var ofta en oren, spröd svartkoppar, som endast kunde användas för gjutning. De gjorde
skarp skillnad på denna koppar och sådan, som kunde smidas. Plinius omtalar även att
dålig koppar kan göras bättre genom omsmältningar. Denna raffinering av svartkoppar
utfördes på små härdar, varvid luft blåstes på ytan av den smälta kopparn. Som bränsle
användes träkol. Mässing gjordes genom smältning av metallisk koppar tillsammans
med galmeja eller ugnsbrott. Brons tillverkades även genom sammansmältning av
koppar och tenn.
Från Strabons och Plinius’ tid till Agricola på 1500-talet äro våra enda källor munken
Theophilus och alkemisterna under 1100- och 1200-talen. Theophilus ger en mera
detaljerad beskrivning av metallurgiska hjälpmedel, än någon gjort dittills, men föga synes
vara ändrat i apparaturen sedan romerska tiden. Alkemisterna gåvo dock stor stimulans
åt den industriella kemien, då de upptäckte mineralsyrorna och använde
destillationsapparater av nästan modern form. Först den därefter följande perioden beskrives
tillfredsställande genom Agricolas »De re metallica» (se nedan).
Romarna gjorde icke mycket för utvecklingen av metallurgien, utan bemödade sig
mest om att draga till sig största möjliga vinst av driften.
Deras förnämsta malmprovins var Spanien. I Huelva finnas ännu slagghögar om
2 000 000 ton efter feniciernas kopparsmältningar därstädes. Feniciernas arbete
fortsattes av romarna i 400 år till omkring 412, och deras slagghögar innehålla omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
