Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
720
ANDRA metaller än järn.
tegel och naturlig sten, voro vanligen 5 fot höga, fot breda och 43/4 fot långa. I
övrigt kan man av Agricolas beskrivning finna, att dessa ugnar i princip icke skilde sig
från de nu använda, ehuru de naturligtvis voro mindre och utrustade med svagare
blästerapparater (fig. 708—709). En annan ugnstyp, som stundom användes för
vissa blymalmer, förekom i Kärnten och var av en form, som liknade en bakugn. I
denna smältes mycket rik blyglans. Malmen rostades i det fria, varpå den inlades i
ugnen på en bädd av ved, som antändes, då blyet utreducerades.
De metallurgiska
operationerna voro egentligen
inskränkta till smältning av
guld-, silver-, koppar- och
blymalmer, under det att
andra metallers framställning
såväl på Agricolas tid som
under ett helt århundrade
därefter betraktades som
bisaker. Med undantag för
en del blymalmer smältes
alla malmer i schaktugn.
Rika silvermalmer satte man
dock direkt på drivugnen, och
rika guldmalmsliger
amalga-merades vanligen med
kvicksilver, varpå amalgamet
destillerades.
Vid smältningen skilde
man på malmer med rika,
medelmåttiga och ringa
hal
ter av guld och silver samt på egentliga koppar- och blymalmer. Vid en del
smältningar var ugnens utslagshål slutet och öppnades endast då och då; vid andra var det
alltid öppet, så att den smälta massan kontinuerligt rann ut och samlades i en förhärd.
Agricola omnämner, huru ugnarna skola inrammas med pulveriserat kol och lera,
förstår att man måste förvärma och pådraga ugnarna försiktigt, meddelar huru vid
uppsättningen av beskickningen och handhavande av blästern skall förfaras samt angiver
medel till förhindrande av hängningar i ugnspipan. Han beskriver därpå utförligt huru
de olika smältprocesserna utföras och meddelar, för vilka malmer de användas.
Agricolas arbete är en synnerligen intelligent och detaljerad sammanfattning av
allt, vad man vid denna tid ägde av metallurgiskt vetande, samt representerar otaliga
generationers samlade kunskaper och erfarenheter. Anda till dess Schlyters verk nära
två hundra år senare utkom, blev hans verk oöverträffat och var av ett oskattbart
värde för de män, som under århundraden följde honom i facket. Agricola var också
den förste, som lyckades införa verkligt vetenskapliga metoder för undersökningar och
observationer i motsats till tidigare fruktlösa spekulationer. Av hans meddelanden
framgår, att våra nuvarande malmbehandlingsmetoder endast äro mekaniska förbättringar
av dem, som användes på hans tid.
Under de följande århundradena utvecklade sig särskilt kopparprocessen till den
typiska tyska blästerugnsmetoden för kopparsmältning. I England uppfanns 1698 en
Fig. 708. Schaktugn, efter Agricola.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
