Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
722
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
riket, där de troget bevarades för att i sinom tid från grekerna överföras till araberna.
När sedan mera ordnade förhållanden åter började inträda i Mellaneuropa, upptogs så
småningom hanteringen ånyo i nuvarande Böhmen, Sachsen, Siebenbürgen och
Steier-mark. De flesta författare, som skrivit om de tyska bergverken, antaga, att dessa blivit
upptagna i medlet av 900-talet,
men på grund av vissa
urkunders utsago är det möjligt, att
guld- och silverbergverk funnits
där redan under 700-talet. Hos
oss torde stenåldern hava varat
till en senare tidpunkt än i
sydligare länder, då mycket tyder
på, att metallerna senare
kom-mo i bruk. Kulturen tilltog
visserligen även här, men då
metaller voro i det närmaste
okända, fullkomnades sten-,
horn-, ben- och träredskapen
alltmera. Man har t. o. m. exempel på, att sedan enstaka bronsverktyg blivit införda
utifrån, man här hemma efterbildat dessa i sten med alla deras för metallföremål
karakteristiska enskildheter. Härav förklaras de många fynd av vackra stenverktyg, som
blivit gjorda i Skandinavien. Då metallerna sedan så småningom började användas,
infördes de till en början
säkerligen från andra länder.
Våra förfäder förstodo nog
tämligen tidigt konsten att
bearbeta metaller, men
avskiljandet av sådana ur
malmerna erfordrar ju helt andra
hjälpmedel och större
kunskaper. Inhemsk
bergshantering torde därför hava
påbörjats först senare, och
smält-metoderna infördes
förmodligen hit söderifrån, sannolikt
från Tyskland. Fig. 710 visar
några smältanordningar på
1500-talet, efter ärkebiskop
Olaus Magnus.
De malmer, som jämte
järnmalm först började bearbetas i vårt land, voro koppar- och blymalmer, de senare
egentligen för det däruti förekommande silvrets skull. De smältverk, varest
silver-haltig blyglans förhyttades, betecknades därför som silververk.
Falu gruva med tillhörande smältverk är antagligen vårt lands äldsta bergverk, och
ehuru inga direkta bevis förefinnas, kan man dock med största sannolikhet antaga, att
gruvan upptagits under senare hälften av 1200-talet. Den äldsta tillförlitliga handling,
Fig. 710. Smältningsanordningar på 1500-talet, efter
ärkebiskop Olaus Magnus.
Fig. 711. Kopparhytta, enligt 1683 års karta över Falu gruva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
