Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING OCH KORT ÖVERSIKT.
723
Fig. 712. Sulusmältning, enligt 1683 års karta över Falu gruva.
varuti Kopparberget omtalas, är ett bytesbrev av den 16 juni 1288, varmedelst biskop
Peder i Västerås av sin systerson Nickolaus Christineson tillbytte sig en åttondel i
kopparberget, som då kallades Tiskasjöberg. Resultatet av detta bergverks nära 700-åriga
bedrivande kan ej med säkerhet angivas, men det beräknas, att koppartillverkningen
uppgått till sammanlagt 450 000 ton, vilket ännu för ett trettiotal år sedan, då de stora
gruvorna i nordamerikanska
västern ännu icke börjat lämna
sina enorma malmkvantiteter,
lär hava varit mera än någon
annan enskild koppargruva i
världen producerat. Maximum
i tillverkningen inträffade år
1650, då den utgjorde 3 088
ton råkoppar. Falu gruva var
också på 1500- och 1600-talen
under nära ett sekel världens
största kopparproducent.
Falu-kopparn har av gammalt varit
känd även för sin guldhalt.
År 1790 började guldet sär-
skilt utdragas ur silver- och guldhaltig blyglans, och guldtillverkning har sedan dess
ägt rum. Först 1881 upptäcktes dock guld i för ögat synlig mängd i en del av gruvans
malmer, och från denna tid har även guldmalm brutits i gruvan. Guldextraktionen,
som 1898 nådde ett årsmaximum av 110 kg, lämnade under åren 1790—1920 en
totalkvantitet av 2 225 kg. 1788 anlades i Falun Gustav III:s silververk, vilket sedan denna tid
producerat i det närmaste
20 000 kg silver. Numera
framställes kopparvitriol av
den koppar, som erhålles i
Falun (mindre än 100 ton pr
år), genom kopparns
upplösning i svavelsyra och vitriolens
utkristallisering.
Sammanlagda värdet av de produkter,
som erhållits ur Falu gruva,
uppskattas till över en miljard
kronor. Fig. 711 och 712 visa
det yttre resp, det inre av en
kopparhytta enligt 1683 års
karta över Falu gruva, fig.
713 den sista bergsmanshyttan i Falun och fig. 714 Falu kopparverk på 1890-talet.
Åtvidabergs kopparverk, vilket sannolikt daterar sig från tiden före digerdöden
(1350), är det näst största, som funnits i landet, ehuru av en helt annan storhetsordning
än Falu kopparverk. Tillverkningen här, som visserligen med ända till 200-åriga
avbrott fortgick till 1903, har lämnat omkring 32 000 ton koppar. Största produktionen
ägde rum på 1850- och 1860-talen, då den vissa år närmade sig 1 000 ton.
Åven Garpenbergs kopparverk torde räkna sina anor från 1300-talet, då såväl
Fig. 713. Den sista bergsmanshyttan i Falun, den s. k.
Herrhyttan, nedriven 1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
