Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING OCH KORT ÖVERSIKT.
725
brott i gång till 1754, då all silvertillverkning upphörde, enär hanteringen endast
resulterade i förluster.
Sala gruva omnämnes första gången i en skrivelse den 1 september 1510 från
bergsmännen i Norberg till riksföreståndaren Svante Nilsson Sture. Produktionen blev här från
början betydande på grund av ymnig malmtillgång och blyglansens höga silverhalt.
Trots detta synes verket ofta hava dragits med stora ekonomiska svårigheter och
upprepade gånger råkat i förfall. Under sina mest givande perioder på 1500-talet torde
verket dock för rikshushållningen spelat samma roll som Falu gruva 100 år senare och
sålunda utgjort en oersättlig skattkammare för kronan. Under det 400-åriga arbetet
vid detta bergverk torde silvertillverkningen hava utgjort ungefär 450 ton. Härtill
kommer cirka 30 000 ton bly. Värdet av vid verket framställt silver har beräknats till
ungefär 52 milj, kronor. Blytillverkning synes icke hava kommit i gång här i landet
förrän i början av 1600-talet, då blyet dittills vid silvertillverkningen till största delen
gått förlorat. Vid Lövåsens silververk synes bly hava utvunnits som biprodukt redan
1613, men det dröjde ända till slutet av 1700-talet innan blyutvinningen mera allmänt
kom till stånd. I Sala infördes först 1787 sådana anordningar, att blyet kunde
tillvaratagas. Därförut hade man måst importera det bly, som var erforderligt för
silvertillverkningen.
Vid Riddarhyttan igångsattes koppartillverkning 1551 och fortgick med avbrott
till 1873. Största tillverkningen inträffade på 1850-talet, då den ett år steg till 90 ton.
Från 1636 till 1873 producerades något över 6 500 ton.
Nya Kopparberget upptogs 1624 och bearbetades utan avbrott till 1876 men
därefter endast enstaka år. Under ett år på 1640-talet producerades 120 ton koppar.
Totalproduktionen 1636—1885 utgjorde 7 700 ton.
Hällefors silververk anlades 1635 och gav till en början goda resultat. 1643 översteg
produktionen 400 kg silver. Totalproduktionen har vid detta verk sannolikt uppgått till
cirka 15 000 kg.
1637 började bergsassessorn F. Krusebjörn mässingtillverkning, baserad på rostat
zinkblände och falukoppar. Efter få år avstannade dock tillverkningen. Andra liknande
försök gjordes på 1740-talet, dels vid Väster Sil vberg och dels vid Lobergs
Bovalls-gruvorna, men upphörde åter, då resultaten icke voro tillfredsställande.
1738 påbörjades guldtillverkning vid Ädelfors, där det enda verk, som drivits
uteslutande för utvinnande av guld såsom huvudprodukt här i landet, då anlades. Då
malmen visade sig mycket fattigare än man beräknat, och även tillgången var ringa,
gick hanteringen med förlust, och verket nedlades 1821. Man hade då utvunnit 86 kg
guld. 1890 upptogos gruvorna ånyo och drevos till 1898, under vilken tid 55 kg guld
framställdes.
1838 fann Berzelius nickel i produkter, erhållna vid smältning av klevamalm, och
började då försök att utvinna denna metall. Dessa lyckades efter årslånga bemödanden,
och drift igångsattes, vilken fortgick till 1889, då den upphörde på grund av det stora
prisfallet på nickel.
1851 anlades Sågmyra nickelverk för tillgodogörande av malm från Kuså och
Slättbergs gruvor. Först tillverkades kopparnickel med 60 % nickelhalt och sedan
nickel-speis. Verket nedlades 1885.
För tillgodogörande av koppar uti svavelkis från Sulitelma i Norge, som rostats vid
Skånska superfosfatfabriker, anlades 1902 Hälsingborgs kopparverk, och 1917 byggdes i
Oskarshamn ett liknande verk, även detta för norska kisbränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
