Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Inledning och kort översikt över metallernas och metallurgiens historia, av E. S. Berglund - Metallframställningens allmänna grunder, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
726
ANDRÅ METALLER ÄN JÄRN.
Zink har icke tidigare framställts i stort i Sverige, men på 1890-talet började doktor
de Laval i mindre skala framställa zink enligt en elektrisk smältmetod, som sedermera
utarbetats för stordrift och användes i Trollhättan. 1915 och 1916 var produktionen ’
Fig. 716. Trollhättans elektriska zinkverk.
uppe i över 7 000 ton men har sedan gått tillbaka. Även bly framställes i Trollhättan
på elektrotermisk väg (fig. 716).
Vid Falu kopparverk upptogs vi smuttill verkning 1904, och 1915 erhöllos 198 kg
vismut som biprodukt vid guld- och silvertillverkningen.
METALLFRAMSTÄLLNINGENS ALLMÄNNA GRUNDER.
Denna avdelning av ing. E. S. Berglund.
Läran om de kemiska och mekaniska processer, med vilkas tillhjälp de tekniskt
användbara metallerna framställas ur sina malmer, kallas metallurgi. Hit räknas även
kännedomen om metallernas egenskaper, i den mån dessa äro av betydelse för
framställningen och användandet av de metallurgiskt utvunna metallerna. I nyare tid har
man också ansett, att legeringar böra inrymmas inom metallurgiens ram, dels emedan
en mängd legeringar erhållas som mellanprodukter vid metallurgiska smältningar, och
dels emedan framställning av legeringar genom sammansmältning av de däruti ingående
metallerna förutsätter metallurgiska kunskaper.
Metallurgien sönderfaller i en allmän och en speciell del. Den allmänna delen avhandlar
metallernas och deras föreningars egenskaper, de på dessa egenskaper baserade allmänna
reglerna för tillgodogörandet av malmer, de kemiska och fysikaliska grundsatser varpå
dessa regler stödja sig, de operationer som kunna komma till användning, de material,
apparater, anordningar och övriga hjälpmedel, vilka äro nödvändiga för
framställnings-operationernas genomförande, och slutligen de därvid erhållna produkterna. I den
speciella delen beskrives framställningen av varje särskild metall samt därvid använda
speciella processer och särskilda anordningar. Denna del uppdelas därför i så många
underavdelningar, som det finnes metaller och andra mineraliska produkter, vilka
utbringas ur malmer för industriellt bruk. Man särskiljer sålunda kopparns metallurgi,
blyets metallurgi o. s. v.
Av metallerna är det endast en mindre del, huvudsakligen tunga sådana, vilka för
praktiskt bruk framställas och användas som tekniskt sett rena metaller. Många metaller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
