Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Metallframställningens allmänna grunder, av E. S. Berglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
746
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
Fig. 745. Ugn med. indirekt
motståndsupp-hettning, elektrisk tubugn.
Fig. 746. Ugn med indirekt motståndsuppbettning,
Fitz Geralds ugn.
syra, i sub-, singolo-, seskvi-, bi- och trisilikat, där namnet uttrycker förhållandet mellan
basernas och kiselsyrans syremängd. Slaggen bildas vid malmsmältningsprocesser ur de
i malmen varande inblandningarna av bergarter samt ur eventuellt gjorda tillsatser.
Den fyller vid metallframställningen de viktiga ändamålen att skydda de samtidigt med
densamma bildade metallpartiklarna från att oxideras av luften (blästern), i det att den
omsluter dessa, samt att befordra deras sammanflytande till större massor.
En noggrann kännedom om slaggernas
fysikaliska egenskaper, särskilt
smälttem-peratur och flutenhet, men även kemiska
sådana, är mycket viktig för
smältproces-sens genomförande på ett rätt och rationellt
sätt. Såväl de kemiska reaktionerna som
temperaturen i ugnen kunna nämligen i
viss mån och inom vissa gränser påverkas
och regleras genom variation i slaggernas
sammansättning. Slaggerna äro i regel mera lättflutna ju flera baser ingå däri,
och det är därför vanligen fördelaktigt att vid smältningen blanda flera malmer från
olika gruvor. En hög kiselsyrehalt gör slaggen svårsmält och tungfluten. Slaggerna
få icke vara för tunga och sega, emedan metallen då har svårt att fullständigt
avskilja sig ur dem. Slaggen får icke kvarhålla någon större del av den produkt, som
skall framställas, och beskickningens, d. v. s. det uppsatta smältgodsets,
sammansättning bör, om behövligt genom
tillsatser, göras sådan, att största möjliga
utbyte erhålles. Härvid måste dock
noga övervägas kostnaderna för
tillsatsernas anskaffande och
nedsmält-ning samt dessa kostnader jämföras
med värdet av den genom tillsatserna
uppnådda höjningen i utbytet, så att
alltid den mest ekonomiska slaggen
framställes. Slagger med för hog metallhalt måste omsmältas, för att därur mera
metall skall kunna tillvaratagas.
En mycket viktig mission har slaggen att fylla, i det att den är
temperaturregle-rande. I alla kontinuerligt drivna smältningar är temperaturen helt beroende av den
temperatur, vid vilken beskickningen smälter, och då vanligen slaggen är den del av
beskickningen, som har den högsta smälttemperaturen, så blir ugnstemperaturen beroende
av den temperatur, vid vilken slaggen smälter. Om temperaturen är lägre, blir det
naturligtvis ingen smältning av. Tillföres värme, stiger temperaturen, till dess beskickningens
(slaggens) smälttemperatur uppnås, och stannar där, om samtidigt ny beskickning
tillföres — alldeles som temperaturen hos isvatten som uppvärmes,så länge is finnes osmält,
icke stiger över 0°, hur mycket värme som än tillföres. En svårsmält slagg är alltså
nödvändig för erhållande av en hög temperatur vid en kontinuerligt driven smältning.
Svårsmälta slagger kunna erhållas på olika sätt, av vilka de vanligaste avse att göra
slaggerna mycket kiselsyrerika eller mycket kalkhaltiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
