- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
745

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Metallframställningens allmänna grunder, av E. S. Berglund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

METALLFRAMSTÄLLNINGENS ALLMÄNNA GRUNDER.

745

Fig. 742. Ugn med indirekt
Ijusbågs-npphettning.

Fig. 743. Elektrisk ugn med direkt
mot-ståndsupphettning.

som upphettar badet, alstras i detta genom
induktion från en kring elektromagnetens
ena skänkel lindad växelströmkrets.

I överensstämmelse med ovanstående
kunna de elektriska ugnarna indelas i följande
klasser:

A. Ljusbågsugnar:

1. Ugnar med direkt
Ijusbågsupphett-ning, däri chargen, som skall upphettas,
utgör ljusbågens ena pol; chargen upphettas
sålunda såväl direkt av bågen som genom
strålning (fig. 740—741).

2. Ugnar med indirekt Ij
usbågsupphett-ning, däri ljusbågen är oberoende av chargen,
emedan den åstadkommes mellan två eller
flera rörliga, ovanför chargen befintliga
elektroder, så att chargen upphettas endast
indirekt genom strålning och ledning (fig. 742).

B. Motståndsugnar:

1. Ugnar med direkt motstånds
upphettning, däri chargen själv utgör
motståndet (fig. 743).

2. Ugnar med indirekt
motståndsupp-hettning, däri chargen upphettas av särskilda
motstånd, som antingen ligga direkt inuti
denna (fig. 744) eller äro förlagda i
ugnsväg-garna eller valvet (fig. 745) eller fritt under
detta (fig. 746).

Kombinationer mellan de olika typerna
kunna även förekomma.

De elektriska ugnarna hava under de
senare åren fått en vidsträckt användning
inom metallurgien, särskilt vid framställning
av legerat stål och andra legeringar.

För erhållande av den vid
schaktugns-smältning erforderliga blästerluften användas

biåsmaskiner. Dessa utgöras antingen av kolvmaskiner, centrifugalfläktar eller
roterande kapselmaskiner av Roots typ.

Slagg är en av de produkter, som erhållas i en smältprocess. Den är i regel värdelös
och skiljes från den värderika metallen, legeringen, skärstenen etc. i flytande form på
grund av de olika produkternas olika egentliga vikt. Vissa slagger kunna dock hava ett
visst värde som byggnadsmaterial, som råmaterial vid cementtillverkning eller som
gödningsmedel. Slaggerna utgöras antingen av siiikat, d. v. s. föreningar av kiselsyra med
jordartade baser eller andra sådana (kalk, magnesia, järnoxidul, manganoxidul), fosfat
eller en blandning av fosfat och siiikat, blandade oxider och silikater eller någon av de
ovannämnda i blandning med fluorider. Silikatslaggerna, som äro de ojämförligt
viktigaste, uppdelas efter surhets graden, d. v. s. den relativa mängden däri ingående kisel-

Fig. 744. Ugn med indirekt
motståndsupp-hettning. Berchers ugn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0757.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free