Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. GULD.
785
bokverk, vari malmen sönderkrossas genom tunga stampar, vilka med mekaniska
anordningar lyftas och sedan få fritt falla. Den för guldmalmer gängse typen bygges vanligen
i batterier om fem stampar i varje (fig. 779), vilka arbeta i en gemensam mortel, i
vilken det förkrossade godset kontinuerligt inmatas tillsammans med vatten och
kvicksilver, under det att det färdigkrossade godset på grund av plaskningen vid stamparnas
fall avlägsnas genom den i mortelns framsida insatta sikten och föres över en serie
amal-gamerade kopparplåtar för tillvaratagande av under krossningen ej amalgamerat guld.
Dylika stampverk ha fått en mycket stor användning, och verk finnas med ända upp
till 1 000 stampar.
Var 8:de å 14:de dag göres en s. k. Dclean up», varvid amalgamet avskrapas från
plåtarna, som åter ingnidas med kvicksilver. Amalgamet tvättas rent från sand och befrias från
överskott av kvicksilver genom att pressas genom segelduk. Det brukar hålla c:a 40 % guld,
och behandlas medelst destillation i järnretorter, varvid kvicksilvret uppsamlas i
vatten-kylda förlag. Guldet erhålles i svampartad form, varför det smältes med flussmedel i
grafitdegel och gjutes i tackor.
På senare år ha, då
särskilt fin målning fordras,
rörkvarnar med flintstenar som
malkroppar kommit i bruk.
Flintstenarna härstamma
delvis från våra rullstensåsar och
gå i Amerika under namnet
»danish pebbles».
En annan metall, som
kan tjänstgöra som
uppsam-lare för guld, är bly, vilken,
förutom vid smältning av
guldhaltiga blymalmer, även
användes vid bearbetande av
en del guldhaltiga
mellanpro-dukter från förhyttning av
guldförande malmer, t. ex. anodslam från elektrolytisk raffinering av koppar och bly.
Därvid erhålles ett s. k. verkbly, innehållande guld och silver, vilket underkastas
avdrivning, varunder blyet oxideras, och man erhåller en regulus av guld och silver.
Ur denna skiljas guld och silver medelst skedning med salpeter- eller svavelsyra, varefter
det olösta guldet nedsmältes i degel.
Extraktion på våta vägen. Då man genom amalgamering i regeln ej
kan uppnå någon hög utvinningsprocent av det i malmen befintliga guldet, har man
i stor utsträckning övergått till användning av kemiska medel för dess utlösande och
därpå följande utfällning ur lösningen.
Den äldsta av dessa metoder är klorering, som grundar sig därpå, att guld av fri
klor bringas i löslig form såsom klorid, varefter det utlakas med vatten och sedan genom
järnvitriol eller andra reduktionsmedel kan utfällas i metallisk form. Detta förfarande
utarbetades först av Plattner för att utvinna guld ur bränder från röstning av arsenikkis
men ägnar sig även för bearbetande av andra guldmalmer. Ett villkor är dock, att dessa
ej innehålla andra ämnen, som förbruka klor, såsom sulfider eller tellur-, arsenik- och
antimonhaltiga mineral, eller att dessa ämnen genom en föregående behandling avlägsnats.
50—252144. Uppfinningarnas bok. IV.
Fig. 779. Bok- eller stampverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
