Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
Under de senaste årtiondena har för större förekomster, belägna i någorlunda jämn
terräng, införts grävmaskiner med därtill hörande verk för guldets tillvaratagande. En
dylik maskin är utförd som ett större mudderverk med sugpump, bägarverk eller
grip-skopa, beroende på arten av det material, som skall bearbetas. Vanligast torde vara
med bägarverk, som placeras i ena stäven av den flatbottnade farkosten (fig. 778).
Bägarverket tömmer först det utgrävda materialet i en sikttrumma för avlägsnande av
större stenar, och det fina tillsammans med vattnet ledes över härdar klädda med
kokosmattor eller annan lämplig vävnad för guldets kvarhållande. Avfallet och det
grova godset tömmes medelst en skopelevator över farkostens andra stäv. För arbetet
behöves sålunda endast ett relativt litet vattenfyllt hål, i vilket mudderverket kan
flyta, och vilket så att säga följer med maskinen under grävningens gång. Som exempel
på en modern dylik grävningsmaskin kunna anföras dimensionerna på ett verk från
Fig. 778. Grävmaskin för guldutvinning.
Nya Zeeland. Själva fartygsskrovet är 119 fot långt, och bredden varierar mellan
36x/2 och 50 fot. Den drives av en ångmaskin på 25 hkr och kan gräva till ett djup
av 40 fot under vattenytan. Avfalls eleva torn är 145 fot lång och kan uppstapla
avfallet ända till 80 fot över vattenytan. En dylik maskin kan bearbeta 2 400 000
kubikmeter per år. Driftkostnaderna äro små, och man brukar räkna med att x/4 gram guld per
kubikmeter täcker dessa och amortering av anläggningen.
Amalgamering. Som redan nämnts, utgör kvicksilver ett synnerligen effektivt
medel att avskilja guld, som förekommer i gediget tillstånd, ej blott ur vaskmalmer utan
även ur malmer brutna ur fast Idyft och krossade. Vid vaskningen utgör
amalgame-ringen en viktig hjälpprocess och har som sådan vunnit stor användning. Om guldet
förekommer tillsammans med sulfider, måste malmen först underkastas en oxiderande
röstning. Malmer, som innehålla bly, zink, vismut och antimon, lämpa sig ej utan vidare
för denna metod.
Direkt amalgamering är i regeln förenad med finkrossning av malmen. Enligt den
äldsta metoden skedde detta i s. k. arrastras, flata runda pannor, i bottnen belagda med
stenhällar, över vilka andra stenar släpades och malde den fuktade och med kvicksilver
försatta malmen (fig. 774, sid. 779). Efter flera dagars målning tillvaratogs det bildade
amalgamet genom slamning. Sedermera ha dessa ersatts av modernare maskiner,
Hun-tington- eller Chilekvarnar, rörkvarnar, kulkvarnar etc. De vanligaste äro dock stamp- eller
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
