- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
796

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Zink

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

796

ANDRA METALLER ÄN JÄRN.

den avdestillerade zinken erhålles i form av sådan poussière. Såväl genom denna
pous-sièrebildning som därigenom att en del zink icke alls kondenseras utan bortgår i form
av zinkgas från allongen, samt på grund av att retorterna uppsuga en del zink och ofta
även spricka, göras vissa förluster av zink. Då härtill komma de zinkmängder, som
kvar-stanna i återstoderna i retorterna, delvis beroende på ofullständig röstning, så uppgå
alla förluster tillsammans vanligen till omkring 15 % av den i malmen ingående
zinkmängden.

Då destillationen är avslutad, uttappas zinken ur förlagen och samlas uti en
gjut-järnsskänk, där den, om dess blyhalt är för hög, får stå en lämplig tidrymd, för att blyet
må få tillfälle att sjunka till
bottnen, och sålunda en
mindre blyhaltig zink
uppkomma. Zinken öses eller
tappas därpå ur skänken i
kokiller, så att tackor av
lämplig form erhållas.
Förlagen borttagas därefter och
de uti retorterna
kvarvarande resterna utrakas. Då
dessa hålla intill 8 % zink
och dessutom vanligen bly,
underkastas de en vaskning
för att därur de metallrikaste
delarna må tillvaratagas.

Metoderna skilja sig
från varandra
huvudsakligen genom retorternas eller
mufflarnas olika storlek och
form. Vid det schlesiska
förfarandet utgöras
muff-larna av prismatiska kärl

av lergods med välvd översida, vilka vanligen äro 15 å 20 cm breda, 55 å 65
cm höga och 120 å 200 cm långa. De vid belgiska metoden använda destillationskärlen
åter bestå av omkring 1.2 meter långa cylindriska rör med 15 cm diameter eller elliptiska
sådana 1.5 m långa, 20 a 28 cm höga och 15 å 20 cm breda. Rören ligga i flera, ända till
nio rader över varandra. I de övre rörraderna beskickas varje rör med 6 å 7 kg malm, i
de undre med 12 å 15 kg. Den understa raden beskickas icke utan tjänstgör som skydd
mot den direkta gaslågan. De något lutande rören vila med den bakre ändan på från
muren utspringande konsoler och med den främre på tegel- eller järnplattor. Zink tappas
och ny beskickning göres vid detta förfarande var sjätte timme. De schlesiska mufflarna,
som anordnas i 2 å 3 rader över varandra, beskickas med 30 å 100 kg malm och 15 a 50
kg kol. Ugnarna, som mest upphettas medelst gas, innehålla intill 140 mufflar vardera.
En omgång med beskickning, förvärmning, destillation och utrymning erfordrar här 24
timmar. Den rhenska metoden, som utvecklat sig av de båda andra och därför även
kallas den schlesisk-belgiska, använder retorter, som äro omkring 16 cm breda, 30 cm
höga samt 1.4 m långa och sålunda i storlek ligga emellan de båda andra. Fig. 784
visar en belgisk och fig. 785 en rhensk destilleringsugn.

Fig. 784. Belgisk zinkdestilleringsugn, Letmathe, Westfalen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0808.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free