Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Kvicksilver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
804
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
För styckemalm användes i Idria en av No vak konstruerad schaktugn (fig. 789),
vari malmen rostas tillsammans med c:a 2 % kol. Draget inkommer genom öppningarna a,
där även den rostade malmen uttages. Förbränningsgaserna och kvicksilverångorna
avgå genom röret d till en kondensationsanläggning bestående av en serie rör som
avkylas genom utvändig bespolning av vatten. För ytterligare säkerhet få gaserna vidare
passera genom kondensationskammare. Det kondenserade kvicksilvret avsätter sig
tillsammans med från ugnarna medfört damm, varifrån det i särskilda apparater skiljes
medelst slamning under tillsats av kalk. Dessa kondensationsapparater äro ofta av
mycket stora dimensioner för att åstadkomma en effektiv
kon-densation och hindra förluster av kvicksilver. Man räknar i
alla fall med en förlust av c: a 5 %.
För finkrossad malm användes numera en kombination
av schakt- och flamugnar, med i schaktet anbragta snett
ställda plan, utför vilka malmen får så småningom rutscha
genom ugnen. Planen äro ofta anordnade så, att de varma
gaserna från eldstaden få passera under desamma och även
direkt beröra malmen, som t. ex. i den av Cermak-Spirek
konstruerade ugnen, där snedplanen äro förbundna två och
två till takformiga hyllor, under vilka bränslegaserna passera.
Eldningen sker antingen från vanliga eldstäder med rost eller
medelst generatorgas.
Bland andra ugnstyper som försökts kunna nämnas
muffelugnar och roterande cylindrar.
Kvicksilverångorna kondenseras och tillvaratagas i
överensstämmelse med för schaktugnarna beskrivet sätt.
Kvicksilver har en mångsidig och vidsträckt användning.
I metallisk form användes det för vetenskapliga instrument,
termometrar, barometrar, för utvinnande av guld och silver ur
malmer, vilka metaller lätt legera sig med kvicksilver till
amalgamer (se guld och silver), till amalgam inom tandtekniken,
som anodmaterial vid elektrolytisk framställning av kaustika
alkalier m. m. Flera av kvicksilvrets föreningar spela ur
vetenskaplig och även teknisk synpunkt en mycket viktig roll t. ex.
kloriden, även kallad sublimat, fulminatet eller knallkvicksilvret, som användes i
tänd-hattar för explosiva ämnen, cinnober som färg m. fl.
Metallen kommer i handeln i järnflaskor rymmande 34.5 kg. Världsproduktionen
var 1913 uppe i 119 000 och utgjorde 1924 71 339 flaskor (1925 3 629 metriska ton).
Priset stod 1926 i 340 kr. per flaska.
Fig. 789. Novåks
schaktugn för kvicksilver.
Egenskaper. Kvicksilver är den enda metallen, som vid vanlig temperatur
förekommer i flytande form. Den är silvervit med stark metallglans. Dess sp. vikt är
13.7 och kokpunkt vid vanligt barometerstånd 357° samt smältpunkt — 38,9°. Den
leder värme och elektricitet väl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
