Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - De olika metallernas framställning, av E. S. Berglund och P. Palén - Kadmium - Kvicksilver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLERNAS FRAMSTÄLLNING. KVICKSILVER.
803
tvål-, glas- och keramikindustrierna. Jodiden och bromiden användas i fotografi en,
sulfatet inom medicinen.
De två viktigaste produktionsländerna för kadmium äro Australien och Förenta
staterna. Australien producerar omkring 150 ton, Förenta staterna omkring 75 ton
årligen.
Kvicksilver.
Kvicksilver hör även till de av ålder kända metallerna, ehuru det är yngre än
guld, silver, koppar, tenn och bly samt sannolikt även järn. Det kallades av romarna
»hydrargyrum», vattensilver. Den första kända uppgiften om kvicksilvret daterar
sig från omkring 300 f. Kr., enligt vilken metallen redan 415 f. Kr. skulle ha
framställts genom att cinnober revs i bronsmortel med ättika. Plinius beskriver ett annat
sätt, nämligen upphettning av cinnober i en järnskål, över vilken en lerskål välvts. På
hans tid kände man även, att alla metaller utom guld kunde simma på kvicksilver, samt
att guld och silver upplöstes däri. Denna egenskap användes för att återvinna guld ur
vävnader. Dess användning för amalgamation daterar sig från slutet av 500-talet. Geber
omnämner detta. Basilius Valentinus (1400-talet) ocb Agricola (1500-talet) räkna
kvicksilver till metallerna.
De första meddelandena om fynd av cinnober avse Almadén i Spanien. Romarna
torde ha fört malmen härifrån till Rom, där den bearbetades. Sedermera fortsatte
mo-rerna gruvdriften i Spanien. Särskilt under senare delen av 1500- och förra hälften av
1600-talet florerade denna på grund av de stora mängder kvicksilver, som åtgingo för
silverframställningen i Mexiko, där amalgameringsmetoden vid denna tid infördes. Dessa
gruvor äro ännu i drift. Den därnäst äldsta gruvan i Europa är Idria, som upptäcktes
på 1490-talet och även fortfarande är i drift. Under perioden 1525—1900 producerade
Idria 51 000 ton, under det Almadén från 1564 till 1900 gav över 160 000 ton
kvicksilver.
Cinnober eller svavelkvicksilver är den enda malm som kommer i fråga för
kvicksilverframställning. Den förekommer som kristalliniska eller därba insprängningar av en
vackert röd färg. Förutom i Idria och Almadén brytes den i Italien, Ryssland, Californien,
Nevada, Oregon, Mexico m. fl. länder. Malmerna torde i regel vara bildade genom
im-pregnation från vulkaniska källor.
Framställningsmetoder. För att utvinna kvicksilver ur cinnobermalmerna
användas endast torra metoder, ehuru våta, särskilt elektrolytiska, ha försökts men ej visat
sig kunna konkurrera med de torra. De förfaranden, som användas, grunda sig på
cinnobers egenskap att vid upphettning i luft eller tillsammans med kalk eller metalliskt
järn sönderdelas under frigörande av kvicksilver, som destillerar över och kondenseras.
Det äldsta sättet att utvinna metallen var att upplägga malm och bränsle i högar
och bränna dessa. Kvicksilvret frigöres då genom upphettningen, förflyktigas och
kondenseras i de översta lagren av högen samt i det lager av fin malm, varmed högen täckts.
Genom att slamma detta i vatten utvinnes metallen. Vid detta framställningssätt voro
förlusterna naturligtvis stora, ofta över 50 %, varför man snart nog övergick till
användning av ugnar, varav under tidernas lopp en massa konstruktioner ha framkommit,
av vilka vi här i korthet skola beskriva ett par nu använda modeller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
