Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Om andra metaller än järn - Legeringar, av E. S. Berglund - Legeringar av andra metaller än järn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
ANDRA METALLER ÄN JÄRN.
metall. Kopparzinklegeringarna äro mycket yngre än bronserna och utmärka sig i
förhållande till dessa genom sin prisbillighet, stora gjutbarhet samt, då zinkhalten icke är hög,
genom den stora lätthet, med vilken de låta bearbeta sig. Däremot besitta de icke samma
styrka och hårdhet som bronserna.
Mässing. Innan man förstod att framställa zink ur malmer, gjorde man
mässing genom smältning av koppar och galmeja med träkol i degel. Nu förfares i
allmänhet så, att man först smälter kopparn och sedan tillsätter den förvärmda zinken
till det flytande kopparbadet. Vid smältningen kan dock icke förhindras, att 5 å
10 % av zinktillsatsen genom oxidation och avdunstning går förlorad. Mässing bör
egentligen bestå av endast koppar och zink. Vanligen ingår dock i den mässing, som
finnes i handeln, små mängder av järn, tenn, arsenik och bly, vilka antingen avsiktligt
tillsättas för att inverka på legeringens smältbarhet och tänjbarhet eller ock oavsiktligt
tillkomma på grund av föroreningar i de för mässingframställningen använda metallerna.
Koppar och zink kunna legera sig med varandra i alla förhållanden, och legeringens färg
övergår allt efter zinkhalten från rött till gult och slutligen till vitt. Även de fysikaliska
egenskaperna ändras mycket med stigande zinkhalt. Legeringar med 36 till 40 %
zinkhalt låta sålunda såväl i köld som värme väl förarbeta sig, under det att vid högre
zinkhalt tänjbarheten raskt avtager, så att legeringarna med 60 till 70 % zink äro mycket
spröda och icke kunna bearbetas. Legeringar, som hålla intill 35 % zink, kunna valsas
och dragas till tråd blott i kallt tillstånd, sådana med 70 å 90 % zink endast i värme.
Mässing för plåt och tråd håller vanligen 27 till 34 % zink, sådan för gjutändamål
intill 40 % zink.
Tombak och rödgods äro kopparzinklegeringar, som hålla mindre än 18
% zink. Tombak med 12 till 18 % zinkhalt har en vacker guldgul färg och användes
särskilt för konstföremål. Ofta förgyllas tombakföremålen och likna då mycket guld
(talmi-guld). Rödgodset får en vacker röd färg och användes ofta i stället för mässing, då icke
så stor hårdhet och styrka fordras. Framställningssättet för dessa legeringar liknar det
för mässing använda.
Deltametall. Om till mässingsorter, som hålla omkring 60 % koppar, sättes
en måttlig mängd järn, bliva de smidbara i rödvärme, och dessutom växer deras styrka
och seghet avsevärt. Detta har gjort, att en del legeringar med olika järnhalter under
olika namn framställas och användas för olika ändamål. De hålla från några tiondels
upp till flera procent järn. En sådan järnhaltig mässing är-deltametall, som användes
för maskindelar och konstverk. För framställning av deltametall löser man först järn i
smält zink, som kan upptaga intill 8 % järn. Genom att tillsätta en lämplig mängd åv
denna legering samt dessutom en mindre mängd fosforkoppar eller mangankoppar till smält
mässing erhåller man deltametallen. En god deltametall visade sig hålla 55.9 % koppar,
41.6 % zink, 0.7 % bly, 0.87 % järn, 0.8 % mangan och 0.013 % fosfor.
Nickellegeringar. Legeringar av nickel och koppar framställdes först i Kina och
infördes till Europa under namn av vitkoppar. Förmodligen erhöllos legeringarna i Kina
därigenom, att man sammansmälte en blandning av koppar, nickelmalm och kol.
Nickel-kopparlegeringar med bestämd nickelhalt framställdes dock först 1850 med användande
av nickel som metall. Dessa legeringar, som utmärka sig genom sin vita färg och sin
stora hårdhet, användas mycket i stället för silver vid tillverkning av matkärl,
maskindelar och mynt. Legeringarna saluföras under en mängd olika namn såsom nysilver,
argentan, alpacka etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
