Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Konstanta (eller sällan växlande) statiska påkänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK PROVNING. KONSTANTA STATISKA PÅKÄNNINGAR.
851
Fig. 800. Flytfigurer på
dragprovstycke med grov
kornbyggnad.
formförändringarna börja att i någon mån kvarstå efter avlastning. Detta sker
nämligen så småningom. I en del fall såsom vid mjuka metaller inverka även
belastningsökningarnas storlek samt belastningens ocb avlastningens varaktighet. Själva provningens
utförande är relativt tidsödande. På grund av svårigheten att exakt bestämma
elasti-citetsgräusen har denna ännu så länge föga praktisk
betydelse, och den bestämmes vanligen endast i vetenskapligt
syfte.
För järn och stål och åtskilliga andra metaller gäller,
att till en viss påkänning, proportiondlitetsgränsen oP,
töj-ningar och påkänningar äro proportionella. Detta
förhållande kallas efter sin upptäckare, holländaren Hooke, för
Hookes lag. För en och samma belastningsökning erhålles
sålunda lika stor ökning av töj ningen. I diagrammet fig. 799
utgöres därför denna del av en rät linje. Vid belastningar,
som giva en påkänning, vilken är större än
proportionalitets-gränsen, bliva töjningsökningarna större, och kurvan i
diagrammet blir en böjd linje. Vanligen börjar den räta linjen
att så småningom kröka sig, och proportionalitetsgränsen
kan därför i likhet med elasticitetsgränsen icke exakt
angivas till sitt läge utan är endast ungefärligt bestämbar.
Glödgat och luftsvalnat järn och stål giver i regel ganska
tydlig proportionalitetsgräns; vanligen kan denna
bestämmas på ett par kg/mm2 när. Härdat stål och
kallbear-betat material såsom kalldragen tråd giva vanligen ingen
tydligt påvisbar proportionalitetsgräns. Gjutjärn och många
gjutna legeringar sakna proportionalitetsgräns.
Ökas belastningen ytterligare, inträffar för vissa
metaller, att vid en viss påkänning stången fortfar att avsevärt
förlängas, utan att belastningen behöver ökas, materialet
liksom flyter. Denna påkänning kallas därför sträckgränsen
eller flytgränsen os. Efter denna ofta ganska avsevärda
förlängning inträder ånyo jämvikt, och belastningen får
ånyo ökas, om ytterligare förlängning skall inträda.
Slut-Egen uppnås en högsta belastning, brottgränsen gb. Då
påkänningen på stången nått brottgränsen, uppstår ofta
en åtsnörning, kontraktion, på något ställe, varefter stången
här brister.
Samtliga ovan angivna gränser beräknas på den obelastade provstångens area och
angivas i kg/mm2.
Sträckgränsen är i regel utpräglad vid glödgat götjärn och stål. Hos stål med hög
kolhalt samt hos härdat stål, vilket icke undergått anlöpning till högre temperatur,
ävensom hos kallbearbetat järn och stål är sträckgränsen antingen mer eller mindre
otydlig eUer saknas alldeles. I stället för sträckgräns brukar man i sådana faU angiva den
påkänning, vid vilken viss permanent töj ning kvarstår efter avlastning; vanligen angives
då den påkänning, som motsvarar 0.2 eller 0.5 % permanent förlängning.
Hos valsat eller smitt järn bbr sträckgränsen för blotta ögat tydligt märkbar på
grund av att glödspånen på ytan lossna och falla av, ofta med ett knäppande eller
spra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
