- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / IV. Gruvväsen och metallurgi /
862

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Konstanta (eller sällan växlande) statiska påkänningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

862

HÅLLFASTHET OCH PROVNING.

Gjutjärn visar en mycket stor skillnad mellan brottgränsen vid dragning och
brottgränsen vid tryck. Vid dragning ligger brottgränsen vanligen under 20 kg/mm2, vid
tryck ligger däremot brottgränsen vanligen över 70 kg/mm2. Orsaken härtill skall längre
fram i annat sammanhang omtalas.

De för dragprov använda maskinerna lämpa sig i regel även för utförande av
tryckprov m. m. Dessutom användas enbart för ändamålet konstruerade pressar. Utseendet
av ett par stora dylika pressar för en högsta
belastning av resp. 175 och 500 ton framgår av fig. 809
och 810.

Böjningsprov. Vid böjning uppstå
formförändringar, som äro jämförbara med dem vid dragning
och tryckning. Även vid böjning får man sålunda
elasticitetsgräns, proportionalitetsgräns, flytgräns och
brottgräns.

Provning av egenskaperna vid böjning sker
vanligen på rektangulära eller cylindriska provstycken
eller, om provföremålet föreligger i balkform, på hel
balk eller stycke därav. De vanligaste
provnings-metoderna äro, att provstycket antingen inspännes
fast i ena änden, medan den andra fria änden
belastas, eller också upplägges provstycket på två stöd
och belastas på mitten, fig. 811 och 812 a och b.
Den uppkommande nedböjningen uppmätes samt
den högsta belastning, som uppnås.

På hårdare metaller erhålles brottgräns; på
mjukt järn och mjukare metaller uppnås en viss
högsta belastning, men någon bristning inträder
icke, utan provstången fortfar att böja sig.

För jämförelse av olika metallers egenskaper
vid böjning äro de vid dragning erhållna resultaten
i många fall vägledande. Så t. ex. gäller för vanligt
gjutjärn att böjnings hållfastheten = c:a 1.8 x
draghållfastheten.

Knäckniug. Om en provstång med relativt stor
längd i förhållande till tvärsnittsarean utsättes för tryck i stångens längdriktning,
sam-mantryckes till en början stången på samma sätt som förut beskrivits vid tryckprov.
Vid en viss påkänning, den s. k. knäckningshållfastheten, sker emellertid hastigt en
avsevärd utböjning av stången, jämför fig. 813. Hållfastheten mot knäckning beror
förutom av materialet i hög grad på förhållandet mellan stångens längd och dess
genomskärningsarea, på tvärsnittets form samt på sättet för inspänningen.

Pelare i byggnader, kransträvor m. m. äro exempel på konstruktionsdelar, vilka
vid användandet bliva utsatta för knäckningspåkänningar.

Skjuvning. En kropp säges vara utsatt för skjuvning, då de på kroppen verkande
krafterna blott framkalla spänningar i kroppens element, som hava samma riktning

Fig. 813 a. Knäckningsprov.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:03:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/4/0874.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free