Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Konstanta (eller sällan växlande) statiska påkänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866
HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
m. m. hava på hållfastheten gjorde sig för honom ett behov alltmera gällande att
genom en enkel och snabbt utförd provning kunna bedöma jämnheten hos
materialet samt värmebehandlingens inverkan. För detta ändamål utarbetade han den
efter honom uppkallade Brinellska kulprovning smetoden för bestämning av metallers
hårdhet, och denna metod blev honom ett viktigt hjälpmedel vid utförandet av hans
omfattande undersökningar.
Hårdhetsprov enligt Brinell utföras på följande sätt. I en plan, finputsad yta av
metallen intryckes en stålkula med viss belastning, vilken valts så stor, att kulan
gör ett kvarblivande intryck i materialet. Belastningen får under en kort stund, c:a
15—-30 sekunder, vila på kulan, varefter avlastas. Diametern hos det kalottformade
intrycket i metallen uppmätes och härur kan intryckets area lätt beräknas. Som mått
belastningen
på hårdheten angives hårdhetstalet H = ––––, -— –––• Vid hårdhetsprov
1 ° intryckets sfanska area
på metaller användes vanligen en härdad stålkula med 10 mm diameter och vid tunna,
föremål med 5 mm diameter eller mindre. Kulorna äro av det slag, som användes för
kullager. Föremålet, som skall provas, bör hava en tjocklek, som uppgår till minst
10 gånger intryckets djup, då i annat fall felaktiga värden kunna erhållas. Belastningen
bör helst väljas så, att intrycket icke får större diameter än kulans halva diameter.
Intrycket får ej heller göras alltför nära kanten av provstycket. Böjes kanten ut vid
kulans nedtryckning erhålles för stort intryck. Intrycket placeras därför vanligen på ett
avstånd från kanten, som är minst lika med 2 gånger intryckets diameter. Vid
hårdhetsprov på järn och stål användes vanligen antingen 10 mm kula och 3 000 kg
belastning eller 5 mm kula och 750 kg belastning. Nedanstående tabell angiver några vid
olika material använda kombinationer av kuldiameter och belastning.
Material Kuldiameter mm Belastning kg
Järn och stål j 10 3 000
5 750
Koppar och hårdare metallegeringar . . . j 10 1000
5 250
LagermetaHer 10 500
Hårdbly 10 250
Bly 10 100
Vid tunnare dimensioner kan det emellertid ofta visa sig nödvändigt att använda
mindre kula och i motsvarande grad minskad belastning, t. ex. 2 mm kula och 20, 40
eller 120 kg belastning, för att undvika, att intrycket erhåller för stort djup. Ingen som
helst utbuktning på föremålets undersida får uppkomma vid kulintrycket. Synes en
dylik utbuktning, är det erhållna hårdhetstalet felaktigt.
För bekvämt och snabbt utförande av dylika prov användes vidstående av A.-B.
Alpha, Sundbyberg, tillverkade apparat, fig. 816. Belastningen på kulan åstadkommes
vid denna medelst kolven av en för hand driven oljepump. För att den önskade
belastningen icke skall vid pumpningen överskridas, är maskinen försedd med en
säkerhetsventil (kulventil), vilken belastas med vikter. Då belastningen på kulan under
pumpningen uppnått det genom de på ventilen lagda vikterna bestämda värdet, upplyftes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
