Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Utmattningspåkänningar - Påkänningar, som äro abnorma för maskindelens arbetsändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
874 HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
motsatta sidor. En typ för dylik utmattningsmaskin visas av fig. 824. Då pendelkulan
återstudsar från provstycket, lyftes den upp till sitt utgångsläge, och. får därpå ånyo
falla mot provstycket. Under ett dubbelslag d. v. s. två slag från motsatt riktning
blir sålunda en ytfiber på det mest ansträngda stället vid hålkälen först böjd över åt ena
sidan, rätar därpå ut sig fullständigt igen, om slagen äro av så liten storleksordning, att
materialets elasticitetsgräns icke överskrides, befinner sig därefter något ögonblick i vila
och böjes därpå genom slaget numro tVå över åt andra sidan. Om vid första böjningen
en hoptryckning av fibern ägt rum, inträder vid andra slaget en sträckning av samma
fiber. Vid tillräcklig fallhöjd hos pendelkulorna, d. v. s. vid tillräckligt kraftiga slag,
brister provstycket efter ett visst antal slag. Brottutseendet blir därvid samma typiska
utmattningsbrott som erhålles vid maskindelar brustna vid praktisk drift och som
ävenledes erhålles vid utmattningsproven medelst roterande böjning. Utmattningskurvans
form blir densamma som i fig. 823 visats för roterande böjning. Utmattningsgränsens
läge synes också bliva ungefärligen detsamma vid dessa båda slag av utmattningsprov.
Resultaten av utmattningsprov genom roterande böjning synas sålunda med för
praktiska behov tillräcklig noggrannhet kunna läggas till grund för beräkningar även
gentemot slagpåkänningar. Detta är till avsevärd fördel, ty provningar medelst roterande
böjning giva mycket hastigare resultat än de mera långsamt förlöpande slagproven.
Utmattningsprov för andra slag av påkänningar än roterande böjning och
slagböjning göras i maskiner, vilka i största möjliga grad söka att påverka materialet på
samma sätt som vid den praktiska driften.
Som sammanfattning av det rörande utmattningspåkänningar sagda må framhållas
följande: Om granskning av en brottyta utvisar, att brottet varit ett s. k.
utmattningsbrott, så kunna orsakerna till brottet vara endera eller flera av följande:
1. Materialet är olämpligt valt och har lägre hållfasthet mot utmattning än som bör
anses normalt eller lämpligt för användningsändamålet.
2. Konstruktionen är sådan, att påkänningarna blivit för höga även vid användning
av för ändamålet normalt material.
3. Maskindelen har varit utsatt för större arbetspåkänningar upprepade i stort antal,
än för vad den varit avsedd. Dessa påkänningar kunna hava delvis förorsakats av
oriktig montering eller vanskötsel eller av andra orsaker.
I den mån de upprepade påkänningarna närma sig proportionalitetsgränsen, desto
hastigare uppträder utmattningssprickan.
Någon formförändring hos materialet vid brottstället uppstår icke och härav framgår,
att varken materialets tänjbarhet och kontraktion, d. v. s. dess förmåga att permanent
formförändra sig, ej heller dess seghet tages i större anspråk gentemot
utmattnings-påkänningarna.
Påkänningar, som äro abnorma för maskindelens
arbets-ÄNDAMÅL.
Såsom förut framhållits äro de abnorma påkänrfingarna vanligen slagpåkänningar
av avsevärd storlek, uppkomna till följd av olyckshändelse såsom t. ex. då en bil kör
ner i ett dike eller kör mot en större sten eller dylikt. Slaget, som träffar maskindelen,
orsakar på denna en större eller mindre formförändring, ofta ledande till brott. Då de
abnorma påkänningarna icke äro på förhand till sin storlek kända, kan ej heller
maskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
