Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Leveransprov och s. k. teknologiska prov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK PROVNING. LEVEBANSPROV OCH S. K. TEKNOLOGISKA PROV.
879
De enskilda trådarna i en hisslina, tråddiameter c:a 0.8 mm, brottgräns 140—150
kg/mm2, tåla c:a 20 dubbelbockningar a 90° över 5 mm dorn.
De vid vridnings- och bockningsproven erhållna resultaten äro karakteristiska för
materialet och äro ett mått på formförändringsförmågan.
Lindningsprovet utföres genom att tråden lindas omkring en tråd av viss diameter,
vanligen trådens egen. Tråden lindas i tätt slutande varv och uträtas därpå ånyo,
varefter granskas, huruvida sprickor eller bristningar uppkommit. Lindningsprov, ehuru
utan återuträtning, äro av särskilt värde för att undersöka galvaniseringens beskaffenhet
å tråd, varvid lindningen sker omkring en dorn med diameter lika med 10 gånger
trådens egen diameter.
4. för rör till ångpannor och dylikt utföras såsom leveransprov dragprov,
bock-ningsprov, stukningsprov, utvidgningsprov och, då så erfordras, undersökning av
hållfastheten mot inre tryck.
Stukningsprovet sker genom hopstukning av viss längd av röret till viss slutlig höjd.
Utvidgningsprovet utföres genom att man i röret inpressar en konisk dorn med viss
spetsvinkel och på så sätt utvidgar röret med visst belopp beroende på dess godstjocklek.
5. material för smidesändamål provas medelst smidesprov för att utröna om
materialet är hårt eller mjukt att bearbeta i rödvärme. Vidare utföras rödskörhetsprov,
härdningsböjningsprov samt provning av vällningsförmåga.
För material för andra ändamål kunna ifrågakomma andra enkla kontrollprov, som
giva karakteristiska resultat.
Säkerhetsgrad. Om en konstruktion eller maskindel dimensionerats på sådant sätt,
att påkänningen vid drift på någon del överstiger materialets proportionalitetsgräns,
måste för denna del permanent formförändring inträda. Vid avlastning återtager därför
konstruktionen icke sin ursprungliga form. De påkänningar, för vilka en maskindel
vid sin användning utsättes, äro emellertid ofta icke möjliga att på förhand med
säkerhet fastställa, och beräkningen av maskindelen kommer därför att i större eller mindre
grad vila på vissa antaganden och förutsättningar rörande spänningarnas storlek,
riktning och fördelning. För att dimensioneringen ändock skall bliva fullt betryggande,
brukar man därför välja densamma så, att den beräknade maximipåkänningen blott utgör
en viss del t. ex. x/4 av materialets brotthållfasthet, och man säger sig då räkna med
4-faldig säkerhet. Den använda säkerhetsgraden måste tagas desto större ju mindre den
uppnåeliga noggrannheten vid beräkningarna är. Denna så definierade säkerhet är
ofta mycket godtycklig, men användes dock allmänt vid konstruktioner för en
hel del standardändamål. Speciellt för maskinkonstruktioner, för vilka eftersträvas
minsta möjliga dimensioner med bibehållen driftsäkerhet, och i sådana fall där
på-känningarna tillräckligt noggrant kunna beräknas, böra hellre proportionalitetsgräns
och utmattningsgräns läggas till grund för beräkning av den tillåtna påkänningen. I
andra fall bör sträckgränsen hellre än brottgränsen vara grundval för beräkning av
säkerheten, och det synes som om man numera allt allmännare börjat göra detta.
Observeras bör, att det icke alltid är den totala mängden material i en viss
kon-struktionsdel, som är av avgörande betydelse för densammas hållfasthet. Fördelningen
av materialet spelar ofta en lika viktig roll. Inspännes t. ex. en balk fast med sin ena
ände, medan den andra änden belastas, äger en nedböjning av den fria änden rum.
Härvid utsättes balkens översida för sträckning, medan å undersidan en hoppressning av
materialet äger rum. Materialet inuti balken kommer att utsättas för lägre påkänningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
