Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Mekanisk provning - Temperaturens inverkan på hållfasthetsegenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEKANISK PROVNING. TEMPERATURENS INVERKAN PÅ HÅLLFASTHETSEGENSKAPERNA. 883
bildningar kunna observeras. Större sprickbildningar bruka kunna upptäckas
därigenom att spånen brytas vid sprickstället. Genom etsningsprov eller annan lämplig
provning bör ett sådant misstänkt ställe närmare undersökas.
Belastningsh.astigh.eten, som vid vanlig temperatur endast obetydligt påverkar de
erhållna draghållfasthetsresultaten, har vid hög temperatur en avsevärd inverkan.
Hållfastheten vid mycket långsam dragning, motsvarande en under längre tid verkande
belastning, är avsevärt lägre än hållfastheten för samma material vid relativt hastig
belastningsstegring. Detta gäller särskilt för mjukt järn; vid hårdare material synes
under 300° inverkan vara mindre utpräglad. Några av French & Tucker omnämnda,
vid Bureau of Standards U. S. A. utförda försök visa tydligt detta förhållande.
För ett stål med kolhalt 0.8 % erhölls vid vanlig temperatur ungefär samma
brottgräns vare sig avdragningen skedde på 2—8 sekunder eller på 5—10 minuter. Nästan
samma brottgräns erhölls även vid temperaturer under 300° vare sig dragningen
försiggick fort eller långsamt. Vid temperatur över 300° syntes emellertid de hastigt avdragna
provstyckena hava en betydligt högre hållfasthet än de långsa,mt provade. Ett extremt
exempel härpå var ett provstycke, som vid 7653 gav en brottgräns av c:a 43 kg/mm21
vid avslitning på 2 sekunder, medan vid ordinär provningshastighet provstången brast,
vid en påkänning av c:a 23 kg/mm2. Motsvarande resultat vid mjuk eldstadsplåt för
ångpannor c:a 0.19 % C och 0.43 % Mn framgå av nedanstående tabell.
[-Temperatur-]
{+Tempe- ratur+} °C Draghastighet [-Proportionalitetsgräns-] {+Propor- tionali- tetsgräns+} kg/mm2 [-Brottgräns-] {+Brott- gräns+} kg/mm2 [-Tänjbarhet-] {+Tänjbar- het+} på 2" mätlängd % [-Kontrak-tion-] {+Kontrak- tion+} % Anmärkningar
155 c:a 1.25 mm pr minut 18.6 40.6 24.9 49.3 Medeltal av 3 prov.
155 63/< timme från c:a 15—33 kg/mm2 45.0 22.8 45.9 Medeltal av 2 prov.
295 c:a 1.25 mm pr minut 10.0 46.4 25.9 53.1 Medeltal av 3 prov.
295 3*/2 timme från c:a 6—14 kg/mm2 42.0 36.0 59.2
465 c:a 1.25 mm pr minut .... 9.2 33.3 33.6 68.5 d:o
465 6 timmar från c:a 6—21 kg/mm2 23.5 42.0 78.4
Gjutjärn och aducergods synas i stort sett bibehålla sin draghållfasthet oförändrad,
upp till c:a 400° C. Vid ytterligare temperaturstegring mjukna dessa material och över
c:a 500° avtager hållfastheten raskt.
Gjutjärn har vid längre tids upphettning benägenhet att »växa», d. v. s. öka sin.
volym, varvid spänningar uppkomma i godset.
Hårdheten enligt Brinell förlöper vid vanligt järn och stål ungefär parallellt med.
draghållfastheten och avtager raskt sedan blåskörhetsområdet passerats.
Från synpunkten hög brottgräns och proportionalitetsgräns hos stål vid högre
temperaturer kan temperaturskalan alltså delas i tre områden 1) 20—4503 C, 2) 450—600“ C
och 3) över 600° C. Inom det lägsta området äro brottgräns och proportionalitetsgräns
beroende på materialets sammansättning och värmebehandling. I allmänhet är det
vid vanlig temperatur starkare materialet även starkare inom hela detta område. Det
är emellertid tillrådligt att använda relativt låg kolhalt på grund av den minskade
tänjbarheten inom blåskörhetsområdet. Inom lägre delen av det andra temperaturområdet
gör sig inflytandet av värmebehandling fortfarande märkbart; sammansättningen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
