Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Tillståndsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
890 HÅLLFASTHET OCH PROVNING.
Tillstån ds di a gram.
Grundämnen och kemiska föreningar hava molekylerna enhetliga eller uppbyggda
i enkla stökiometriska förhållanden. I motsats härtill hava vi mekaniska blandningar,
vilka såsom t. ex. granit äro uppbyggda av olikartade partiklar. De mekaniska
blandningarnas egenskaper bliva medelvärden av de i dem ingående partiklarnas egenskaper
och förändras alltså kontinuerligt med förändring av partiklarnas relativa mängder.
Mellan dessa ytterligheter finnas de s. k. lösningarna, vilka hava homogen
sammansättning och vilkas egenskaper icke äro medelvärden av de ingående ämnenas
egenskaper. Enklast äro förhållandena vid gasformiga blandningar. Dessa äro alltid
homogena och deras egenskaper äro medelvärdet av de ingående gasernas egenskaper.
Vid flytande kroppar bliva förhållandena något mera komplicerade. Sammanslås två
olika vätskor i ett kärl kan inträffa
1. att vätskorna blanda sig med varandra till en homogen lösning, t. ex. alkohol och
vatten,
2. att vätskorna endast partiellt blanda sig med varandra. Vid sammanslagning av
t. ex. eter och järnklori dlösning bildas två skikt, det ena bestående av en homogen
blandning av eter och en ringa mängd järnkloridlösning, det andra av
järnklorid-lösning och en ringa mängd eter,
3. att vätskorna icke alls blanda sig med varandra, t. ex. olja och vatten.
Motsvarande förhållanden som vid vätskor föreligga vid blandning av två eller
flera smälta metaller. Metallerna kunna antingen fullständigt lösa sig i varandra eller
endast delvis eller icke alls lösa sig i varandra. Och den större eller mindre lösligheten
är vidare vanligen i hög grad beroende av temperaturen. I regel avtager lösligheten,
då temperaturen sjunker.
Rena metaller stelna vid en bestämd temperatur. En smälta av två eller flera
metaller stelnar däremot i regel icke vid en viss bestämd temperatur utan inom ett större
eller mindre temperaturintervall. Metallerna kristallisera alltid vid sitt stelnande.
Molekylerna låsas därvid fast i vissa bestämda lägen och inordnas därvid i det för metallen
karakteristiska rymdgittret. För järn är detta gitter vid vanlig temperatur en kub med
atomerna placerade i hörnen och en i kubens tyngdpunkt. När två metaller stelna
tillsammans, är det ej säkert, att deras rymdgitter passa tillhopa. Passa gittren ihop bildas
blandkristaller, d. v. s. metallerna äro även i fast tillstånd lösliga i varandra. Passa
gittren icke tillsammans, förändras lösligheten vid stelnandet. Två metaller kunna alltså,
vara lösliga i varandra i smält tillstånd utan att därför vara lösliga i fast tillstånd. Då
partiell löslighet i fast tillstånd förefinnes mellan två metaller kan detta tänkas bero
på att vissa atomer i det ena gittret kunna ersättas av atomer ur den andra metallens
gitter.
För att klargöra de förhållanden, som inträda vid hopsmältning och stelning av
metaller, skola anföras ett par exempel.
Silver-guld. Silver och guld lösas i smält tillstånd i alla förhållanden i varandra.
Avsättas i ett diagram mängden silver resp, guld som abscissa och temperaturen som
ordinata erhålles enligt Jänecke vidstående s. k. tillståndsdiagram för
guld-silverle-geringarna, fig. 834. Rent guld smälter vid 1 064°. Tillsättes silver bildar detta med
guldet en homogen lösning och samtidigt sjunker legeringens smältpunkt med växande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
