Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Hållfasthet och provning, av O. Forsman - Metallografisk provning - Tillståndsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
METALLOGRAFISK PROVNING. TILLSTÅNDSDIAGRAM.
891
Fig. 834. Tillståndsdiagram för guld-silverlegeringar.
silverhalt till att vid rent silver bliva 961°. En smälta av silver med t. ex. 50 % guld
stelnar resp, smälter icke vid en bestämd temperatur utan inom ett visst
temperaturintervall. Avkyles den homogena smältan börjar vid en temperatur av c:a 1 015°,
representerad av punkten L i diagrammet, utskiljas fasta kristaller hållande c:a 65 %
guld och 35 % silver, representerade av punkten G på kurvan AGSB. Härigenom
anrikas tydligen smältan på silver, medan samtidigt mängden smält metall avtar. Vid
fortsatt avkylning förskjutes den kvarvarande smältans sammansättning åt höger utefter
ALB, medan de utskilda
kristallernas sammansättning vid
varje temperatur representeras
av motsvarande punkt på
kurvan ASB. De senare utskilda
kristallerna bliva sålunda rikare
på silver än de först utskilda.
Försiggår avkylningen långsamt
upptaga emellertid de först
utskilda relativt silverfattiga
kristallerna silver ur den
kvarvarande smältan, så att då
temperaturen hunnit sjunka till c:a
1 000-’ är hela smältan
förbrukad och de bildade kristallerna
hava homogen sammansättning
motsvarande punkten S, 50 % silver och 50 % guld. Metallen har i sin helhet stelnat
inom temperaturintervallet 1 015—1 000°. För guld-silverlegeringar med andra
guldhalter bliva förhållandena likartade, endast temperaturintervallet blir ett annat.
Guld-silverlegeringar äro exempel på metaller, vilka i fast tillstånd äro fullständigt
lösliga i varandra. Vid dylika metallers stelnande bildas fast lösning, s. k.
blandkri-staller.
Salmiak-vatten. Såsom exempel på de förhållanden, som inträda, då löslighet
förefinnes i smält tillstånd men föga eller icke alls i fast tillstånd, skall anföras
förhållandena vid saltlösningar, t. ex. lösning av salmiak i vatten. Förhållandena vid många
metaller äro alldeles enahanda.
Som bekant löser sig salmiak i vatten vid vanlig rumstemperatur. Salmiakmängden
får emellertid icke överstiga visst belopp, c:a 27 %. Tillsättes mera salmiak sjunker
denna till bottnen och förblir olöst, så länge temperaturen hålles oförändrad.
Salmiak-lösningen säges vid en halt av 27 % salmiak vara mättad. Höjes lösningens temperatur,
kan den hålla mera salmiak i lösning; sänkes därpå temperaturen, utskiljes åter en viss
saltmängd. Avkyles rent vatten bildas vid 0° is. Avkyles en salmiaklösning med t. ex.
10 % salmiak, börjar isbildning inträda först vid c:a —6°. Den utskilda isen innehåller
praktiskt taget ingen salmiak i lösning. Vid fortsatt avkylning fortsätter även
isut-skiljandet. Den kvarvarande lösningen måste härvid bliva alltmer salthaltig, emedan
densamma på mindre vätskemängd innehåller den totala i ursprungliga lösningen
varande salmiakmängden. Då temperaturen under fortsatt isbildning sjunkit till —16° C
stelnar vid denna temperatur hela den återstående mängden lösning i form av en
mekanisk blandning av salmiakkristaller och is. Är salmiakmängden i lösningen redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
